Det återkommande extremvädret är en påminnelse till företag och investerare att inte blunda för den annalkande vattenkrisen. Brådskande satsningar och samarbeten behövs, skriver AstraZeneca, Electrolux och GinaTricot tillsammans med WWF.
Publicerad i Aktuell Hållbarhet 2022-09-01
Så var vi här igen. Ännu en sommar där vi frekvent läser medias rapporteringar om torka, rekordlåga vattennivåer, bränder och historiska värmerekord i såväl Sverige som i andra delar av världen. Sydvästra USA drabbades av den värsta torkan på 1200 år. I södra Kina tvingades miljoner människor att evakuera på grund av översvämningar. För närvarande har fyra av Europas viktigaste floder – Donau, Po, Rhen och Wisla – drabbats av rekordlåga vattennivåer vilket hotar industri, jordbruk och lokalinvånarnas tillgång till dricksvatten. Och det tar inte slut här: Häromveckan släppte WWF en analys över framtidens vattensituation i Europa, som baserades på klimat- och socioekonomiska scenarios i deras verktyg för vattenrisker. Analysen visar att 17 procent av befolkningen och 13 procent av BNP i Europa riskerar att drabbas av stor till extremt stor vattenbrist 2050.
Och varför berörs företag av dessa exempel? Jo, för att utöver den ogynnsamma situation som vattenbristen för med sig för dessa länder, så stannar inte effekterna där. Många svenska företag har produktion, import eller leveranskedjor av komponenter eller varor som textil, livsmedel, elektronik och läkemedel via dessa marknader. En ökad konkurrens om, eller till och med total brist på, sötvatten i en region där ett företag har koppling, kan innebära alltifrån ökade råvarupriser, produktionsstopp, skärpta lagar, krav på ny teknik, rättstvister till protester från kunder och lokalbefolkningar. Detta har vi under sommaren redan kunnat se flera exempel på.
Enligt organisationen CDP:s (tidigare Carbon Disclosure Project) rapport ”A Wave for Change” från 2021 kan kostnaderna för bolag som inte hanterar vattenrisker bli fem gånger så höga som kostnaderna för att hantera dem. I den färska rapporten ”Stranded Assets” skriver samma organisation att vattenrisker redan idag leder till miljardförluster för företag och investerare inom många olika sektorer. Vi ska inte heller tro att situationen i Sverige är tryggad när flera delar av landet återkommande får både översvämningar och torka.
Och med krisande ekosystem och en skenande klimatkris ökar riskerna kopplat till vatten. Faktum är att allt hänger ihop. Världsekonomiskt forum har länge rankat vattenkrisen, tillsammans med klimat och på senare tid även biologisk mångfald, som en av de största riskerna som kan drabba våra samhällen. Men bolag som rustar sig kan på sikt få, förutom en bättre beredskap, konkurrensfördelar som en mer kostnadseffektiv produktion och ett starkare varumärke.
Med bakgrund av detta behöver företag förstå vattenriskerna i sin värdekedja – och investerare förstå riskerna i sina innehav. Frågan bör vara i fokus för varje ledningsgrupp och styrelse. Inte bara för att företag har ett ansvar i att hantera naturtillgångar på ett ansvarsfullt sätt, utan för att det helt enkelt är affärskritiskt. Det handlar heller inte längre enbart om hur vi påverkar vattenresurserna, utan om hur vattenresurserna påverkar oss.
Med ansvarsfull vattenförvaltning menas att företag förbättrar sin egen användning och påverkan på vatten samtidigt som de samarbetar med branschkollegor, investerare, civilsamhälle, politiska beslutsfattare och lokalbefolkningar för att värna sötvattenresurser. Vi som undertecknar denna artikel vet att våra verksamheter inte är perfekta; de är beroende av vatten och påverkar de vattenresurser som finns och hur de fördelas. Våra klimatutsläpp bidrar också till att eskalera vattenproblematiken. Med denna insikt befinner vi oss på vägen mot minskade koldioxidutsläpp och en mer hållbar vattenanvändning, vilket också främjar biologisk mångfald. Vi vill därför uppmana fler företag och investerare att fördjupa sig i frågan, med hjälp av följande steg:
1. Sätt vetenskapligt baserade klimatmål. Klimateffekterna driver på extremväder som orsakar torka och översvämningar.
2. Arbeta systematiskt med vattenfrågor. Kartlägg risker i värdekedjan och investeringsportföljen (använd gärna WWF:s vattenriskfilter).
3. Sätt mål, genomför och redovisa åtgärder som driver mot ansvarsfull vattenhantering där det behövs som mest. Arbetet bör vara lokalt anpassat och vetenskapligt förankrat.
4. Samarbeta med andra – företag, investerare och offentliga aktörer – för att driva på utvecklingen.
5. Stöd lokala vattenprojekt som bidrar till människor och natur.
Nu pågår Världsvattenveckan, den årliga mötesplatsen där världens beslutsfattare, forskare och företag möts för att diskutera vattenfrågan, och för att bidra till lösningarna som kopplar samman vatten, klimat och biologisk mångfald. Men frågan kring vatten måste lyftas även utanför denna sfär, och komma in på varje företags och investerares agenda. I Sverige finns många företag med hög miljökompetens och ambitiösa hållbarhetsagendor. Därmed har vi en viktig roll att spela för att driva på den förändring som behövs, både i Sverige och globalt.
Att lösa världens sötvattensproblem hänger förstås inte enbart på näringslivet, utan även politiska beslutsfattare och civilsamhälle behöver ta ansvar. Alla måste göra sin del. För om vi ska bekämpa klimatförändringarnas effekter och stoppa förlusten av biologisk mångfald måste vi också hantera vatten på ett hållbart sätt.
Vanessa Butani
Head of Sustainability, Electrolux AB
Katarina Ageborg
EVP Sustainability, Chief Compliance Officer och vd, AstraZeneca AB
Emma Garrote Fredman
Global Sustainability and Production Manager, Gina Tricot
Gustaf Lind
generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
