Publicerad på Altinget.se 2020-12-16
De samlade skogsägarföreningarna vill plocka ut förslag ett och ett ur Skogsutredningen. Ett sådant tillvägagångssätt skulle få stora negativa effekter för naturvårdarbetet. Det skriver Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.
Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen
Linda Berglund
Senior rådgivare svensk skog, Världsnaturfonden WWF
I en debattartikel i Altinget kritiserar de samlade skogsägarföreningarna Skogsutredningen och menar att utredningen helt missade målet, men vill samtidigt plocka sina russin ur kakan. Men det är viktigt att förstå att de förslag som debattörerna lyfter inte går att plocka ut ett och ett utan att det kommer få stora negativa effekter för Sveriges naturvårdsarbete.
Utmärkt med vetenskapligt råd
När Skogsutredningen nyligen överlämnades till regeringen var det många som var kritiska, inte minst vi. Men oavsett vad man tycker om utredningen borde vi alla ändå vara överens om vikten och behovet av att alla beslut behöver fattas mot bakgrund av bästa tillgängliga kunskap.
Kunskap underlättar såväl för myndigheternas arbete med skogsskydd som för markägares skogsbruksplanering. I det avseendet lämnar utredningen utmärkta förslag om ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen.
Flera olyckliga förslag
Utredaren skulle lämna förslag för stärkt äganderätt. Utredaren hade lika mycket i uppdrag att analysera och föreslå de åtgärder som behövs för att Sverige kunna följa internationella åtaganden om biologisk mångfald. Vi är därför starkt kritiska till att utredaren slår fast att dessa åtaganden inte är realistiska att nå. Detta är djupt olyckligt då fler åtgärder är helt nödvändiga för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald.
Vi anser att Skogsutredningen lämnar flera mycket olyckliga förslag som i praktiken innebär stora kunskapsförluster om naturvärden i skogen. Förslaget om att avveckla nyckelbiotoperna samt radera dessa från Skogsstyrelsens register är ett exempel.
Ett märkligt resonemang
Debattörerna bejakar dock detta förslag, vilket i praktiken innebär att kunskap raderas och göms bort hellre än att läggas till. I ett märkligt resonemang om att utredningens förslag om ett kunskapskrav är ogenomtänkt, där debattörerna tydligt tar ställning mot att staten ska inventera naturvärden i skogen, så menar de samtidigt att det är orimligt att staten inte ska utreda just kunskap om naturvärden i skogen vid sin tillsyn.
Vi ställer oss därför frågande till om de samlade skogsägarorganisationerna menar att markägarna inte vill ha, eller få, vetskap om höga naturvärden på sin fastighet.
Vi vill i sammanhanget påminna om att det kunskapskrav som utredningen föreslår redan gäller i dag för skogsbruket, även om Skogsstyrelsen hitintills har negligerat detta i sin tillsyn. För att leva upp till kunskapskravet krävs kunskap. Alla markägare har inte denna. Vi har mycket svårt att se att 100 000-tals skogsägare inte vill ha hjälp med nödvändig kunskap som underlättar för dennes planering av sin skog.
Behövs tydliga spelregler
Debattörerna menar att utredningen har misslyckats med sitt uppdrag att stärka äganderätten. Sveriges äganderätt är skyddad i grundlagen och därmed mycket stark. Det som behövs är tydliga spelregler, tydliga ramar och att regeringen tillsätter tillräckligt med resurser för att ersätta markägare för eventuella inskränkningar i brukanderätten.
Skulle politiken fatta beslut i linje med vad skogsägarorganisationerna föreslår skulle det dock innebära en stor osäkerhet för markägare som inte har de resurser, eller den kunskap, som krävs för att följa såväl lagar som certifieringar. Det skulle även i förlängningen innebära att det svenska skogsbrukets trovärdighet på den internationella marknaden urholkas.
Går inte att lappa och laga
Vi menar att utredningen inte har lyckats leverera svaren på de komplexa frågor som den hade att utreda inom ramen för rådande politik. Alldeles för mycket har hänt i omvärlden sedan nuvarande politik formades för snart 30 år sedan, och regeringen måste komma till insikt att det inte längre går att lappa och laga politiken.
Ska vi kunna lösa upp alla knutar, öka tilliten mellan alla skogens aktörer och forma en politik i takt med omvärlden behöver regeringen ta ett helhetsgrepp över frågan. Vi delar därför fullt ut utredarens slutsats om att det nu behövs en bred utvärdering av rådande skogspolitik.
