Mer avverkning av skyddsvärd skog, ängar som växer igen och ännu fler hotade arter. Det är några av de konsekvenser som väntar efter att regeringen chocksänkt budgeten till naturvårdsarbetet i Sverige. Nu måste regeringen höja anslagen rejält i vårbudgeten, skriver Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.
Publicerad i Arbetarbladet 16/4
Måndag 17 april lägger regeringen fram sin vårbudget. Vi förutsätter att anslagen till naturvårdsarbetet höjs kraftigt. Naturvården är en viktig del av vår miljöpolitik och avgörande för att bevara våra naturområden, arter och ekosystem, som också vi människor är beroende av för vår livsmedelsförsörjning, hälsa och välfärd.
I höstas genomförde regeringen kraftiga nedskärningar av miljöbudgeten. Anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur minskade med ungefär 1,5 miljarder kronor. Pengarna till skydd minskade med 32 procent och pengarna till skötsel minskade med 45 procent. Dessutom minskade anslagen till Skogsstyrelsen för skydd och skötsel, vilket också är en del av naturvårdsbudgeten.
Sedan dess har den svenska regeringen skrivit på den nya globala handlingsplanen för biologisk mångfald inom Konventionen om biologisk mångfald (CBD), som antogs på COP15 i Montreal. Det innebär till exempel att Sverige och världens länder antagit ett globalt mål om att skydda 30 procent av land, hav och sötvatten. I dag har Sverige skyddat endast cirka 15 procent av land och 13 procent för hav – så här finns ett stort arbete som måste göras. Men regeringen går trots detta i motsatt riktning genom sina kraftiga budgetnedskärningar.
Nu varnar också regeringens egna expertmyndigheter, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, för konsekvenserna av de stora nedskärningarna. Till exempel att många markägare kan få vänta väldigt länge för att få ersättning för skydd av skog. Det innebär en mycket stor risk att biologiskt värdefulla skogar avverkas i stället för att skyddas.
Nedskärningarna innebär också att omkring 1 000 jobb på landsbygden försvinner, enligt Naturvårdsverkets egna beräkningar. Jobben försvinner när insatserna för naturvårdsåtgärder, underhåll av vandringsleder och upprustning av rastskydd minskar. Detta i en tid när intresset för friluftsliv och att vistas ute i naturen ökar.
Det här är oacceptabelt. Vi behöver i stället en kraftfull satsning på naturvård för att stärka den biologiska mångfalden – som i dag är i akut kris. Det handlar inte bara om att skydda sällsynta arter och naturområden, utan också om att säkerställa att vi har friska och fungerande ekosystem som kan förse oss med mat, vatten och pollinering. Genom att skära ner på naturvårdsbudgeten riskerar vi att underminera de viktiga nyttor som naturen ger oss och försämra vår förmåga att tackla klimatförändringarna.
Till 2026 bedömer Naturvårdsverket att det behövs sex gånger så mycket pengar till naturskydd som regeringen planerar för – 4 miljarder mot 680 miljoner kronor.
Vi uppmanar därför regeringen att höja anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur kraftigt redan i vårbudgeten. Till höstbudgeten måste anslagen till skydd och skötsel minst dubbleras i linje med myndigheternas analyser. Och under hela mandatperioden måste pengarna flerdubblas.
Regeringen måste också ta ansvar för att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden i den nya globala handlingsplanen inom Konventionen om biologisk mångfald (CBD), för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
Det vilar ett tungt ansvar på regeringen att säkerställa att kommande generationer också kan njuta av vår fantastiska natur. Vi får inte förlora biologisk mångfald och därmed viktiga nyttor för vårt samhälle på grund av kortsiktiga budgetbesparingar.
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
