När regeringen skär ner i miljöbudgeten är det viktigt att lägga resurser på rätt åtgärder, som att satsa mer på att förbättra vattendragen – och mindre på planering. Det skriver Gustaf Lind och Anna Sandström, WWF.
Publicerad i Altinget 6/2-2023
Mellan 2016 och 2018 hade stora delar av Sverige långa perioder med mycket lite nederbörd och även förra året var det mycket mindre regn än normalt. Det har lett till låga vattennivåer och påverkar såväl tillgången på dricksvatten som vattenmängderna till jord- och skogsbruk, industri och turism. Även växter och djur i sjöar och vattendrag påverkas negativt.
Konkreta åtgärder saknas
Trots att vattensäkerhet har bedömts som ett betydande riskområde av regeringens expertråd för klimatanpassning, har vi inte sett politikerna göra något för att stärka svensk vattenförvaltning och klimatberedskap.
I Sverige styrs vattenförvaltningen av åtgärdsprogram som tas fram av fem regionala vattenmyndigheter. Cirka en miljard kronor fördelas årligen mellan ansvariga myndigheter för att bedriva åtgärdsarbete för att förbättra vattenmiljön. Men i stället för att gynna fisk och annat liv i våra vatten går dessa pengar främst till planering och administrativt arbete.
Åtgärdsprogrammen som tvingar myndigheter att agera omfattar endast administrativa åtgärder såsom att ta fram vägledningar och föreskrifter. Det omfattar alltså inte konkreta åtgärder i miljön som att anlägga våtmarker och fiskvägar eller åtgärder som är nödvändiga för att fylla på grundvattenmagasin, motverka torka och bränder, binda kol, öka biologisk mångfald med mera.
Havs- och vattenmyndigheten har ingen koll
Vatten tar inte hänsyn till kommunala och regionala gränser utan rör sig fritt. Men som vattenförvaltningen är organiserad i dag är det svårt att få en överblick av vattensituationen för ett helt vattendrag. Det är svårt att avgöra vad som är mest angeläget att åtgärda. Låt oss ta älven Ljungan, som rinner genom Härjedalen, Jämtland och Medelpad, som ett exempel. Den är indelad i hundratals administrativa områden, vilket gör det nästintill omöjligt att bilda sig en uppfattning om vattendraget som helhet och vilka åtgärder som behöver genomföras.
WWF anser att det är anmärkningsvärt att ansvarig myndighet inte har den övergripande kollen på våra vattendrags miljöproblem.
WWF har frågat Havs- och Vattenmyndigheten efter en samlad analys av vilka åtgärder som bör prioriteras högst för att leva upp till EU:s vattenlagstiftning. Myndigheten svarade att det saknas en övergripande analys av miljöproblemen. WWF anser att det är anmärkningsvärt att ansvarig myndighet inte har den övergripande kollen på våra vattendrags miljöproblem. Men det kan förmodligen delvis förklaras av att frågan nedprioriterats upprepade gånger av flera regeringar och resurser har dragits in.
Stärk vattenförvaltningen
Det är mycket brådskande att regeringen stärker vattenförvaltningen så att Sverige kan hantera de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig. WWF uppmanar därför regeringen att:
- Göra vattenarbetet i fält till prio ett och säkerställa att det verkligen sker. Ta fram planer för avrinningsområdena med en tydlig prioriteringsordning för vilka åtgärder som bör hanteras först.
- Ge rätt förutsättningar och resurser för Havs- och vattenmyndigheten att agera i vattenarbetet. Uppdraget bör förtydligas av regeringen.
- Utvärderingar av vattenarbetet bör genomföras av Havs- och Vattenmyndigheten och ske på regelbunden basis.
- Ge mer pengar till tillsynsmyndigheterna så att de kan pröva och säkerställa att industrier och andra verksamheter inte skadar miljö- eller naturvärden.
Nu är det hög tid att utföra de åtgärder som krävs i svenska vatten. Det är många aktörer som ska göra detta, så som kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, vattenråd och frivilliga organisationer. Utan faktiska åtgärder, tydliga prioriteringar, konkreta handlingsplaner samt finansiering från regeringen kommer vattenproblemen bara att förvärras.
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF Sverige
Anna Sandström, miljöjurist WWF Sverige
