I december beslöt regeringen att pausa miljöomprövningen av vattenkraften, med motivet att vi behöver elen. Efter beslutet fick remissinstanser en veckas tid för att inkomma med eventuella synpunkter. Beslutet saknar betydelse för elproduktionen men omkullkastar en mångårig förankringsprocess. Det riskerar samtidigt att leda till att flera fiskarter utrotas och att Sverige får höga EU-böter, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, Stiftelsen för Östersjölaxen och WWF.
Publicerad i Aktuell hållbarhet, 31/1-2023
Vattenkraften påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det oroande att majoriteten av Sveriges vattenkraftverk har miljötillstånd som är över hundra år gamla. Vissa kraftverk har inga miljötillstånd överhuvudtaget.
Efter kritik från EU-kommissionen beslutade riksdagen under 2019 att vattenkraften ska omprövas, enligt en nationell plan som tar hänsyn till både miljö och behovet av effektiv elproduktion. Omprövningsprocessen inleddes för drygt ett år sedan och var tänkt att pågå i ytterligare 15–20 år. Avsikten var bland annat att se till att Sverige lever upp till EU:s krav i det så kallade vattendirektivet, som förenklat handlar om att god miljöstatus ska uppnås i EU:s sjöar och vattendrag.
Beslutet 2019 togs efter en ingående dialog mellan alla berörda aktörer, där de stora elbolagen, i utbyte mot lägre fastighetsskatt, tog på sig att avsätta medel till en fond. Med fonden skulle de mindre vattenkraftsägarna kunna söka ersättning för såväl rättegångskostnader som miljöåtgärder och eventuellt produktionsbortfall. Beslutet innebar därmed ett unikt tillfälle för kraftverksägarna att få ekonomiskt stöd för att miljöanpassa sin verksamhet.
Trots detta har regeringen beslutat att pausa omprövningarna fram till början av 2024. Naturskyddsföreningen, WWF, Sportfiskarna och Stiftelsen för Östersjölaxen är djupt bekymrade över detta.
Omprövningarna var tänkta att ge vattenkraftverken moderna miljövillkor och underlätta för fiskar som till exempel lax och öring att återigen kunna vandra i Sveriges åar och älvar. I dagsläget finns det exempelvis fiskpassager vid ungefär tio procent av de svenska vattenkraftverken. Av dessa fungerar långt ifrån alla som de ska. Det resulterar i att fiskar inte kan vandra till de platser där de förökar sig eller riskerar att dö i vattenkraftverkens turbiner när de vandrar nedströms. När dessa problem nu inte åtgärdas blir det också svårare för det sportfiske, friluftsliv och naturturism, som utgör en viktig del av samhällsekonomin på många mindre orter, att utvecklas till det bättre.
Regeringen argumenterar för att det här beslutet fattas för att elsystemet och elproduktionen behöver stärkas. Det är en märklig retorik, eftersom det är de större, till antalet 255 så kallade klass-ett kraftverken, som står för den absoluta merparten av vattenkraftens energiproduktion. Vid dessa kraftverk finns undantag som gör att kraven på miljöanpassning är lägre, just för att inte inverka på deras energiproduktion.
Vad gäller Sveriges 1700 småskaliga vattenkraftverk skulle omprövningarna inte påverka energiproduktionen mer än på marginalen, eftersom de bara utgör två procent av den totala energiproduktionen från vattenkraft. Dessutom skulle inte miljöomprövningarna automatiskt medföra att ens denna lilla del av de små vattenkraftverkens energiproduktion försvinner över en natt. De småskaliga vattenkraftverken var nämligen inte tänkta att omprövas samtidigt – snarare under en längre tidsperiod på 20 år. När det kommer till reglerkraften – det vill säga vattenkraftens förmåga att balansera elsystemet - bidrar de småskaliga kraftverken i mycket liten omfattning.
En simulering utförd av Svenska kraftnät indikerar att omprövningarna skulle resultera i en produktionsförlust som motsvarar mindre än en halv procent per år.
Det är viktigt att vattenkraften miljöanpassas så snabbt som möjligt – både för att Sverige ska leva upp till EU:s krav inom vattendirektivet och för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vissa arters överlevnad är direkt hotad om inte miljöanpassningar kommer på plats snabbt, till exempel ål, havsnejonöga och gullspångslaxen. Detta skulle bara förvärra den naturkris som vi befinner oss i.
Naturskyddsföreningen, WWF, Sportfiskarna och Stiftelsen för Östersjölaxen beklagar därför regeringens beslut. Den viktiga omprövningen av vattenkraften behöver fortsätta i stället för att pausas, vilket vi också har betonat i våra remissvar till regeringen. Sverige är redan kraftigt försenat i att uppfylla EU:s lagkrav. Vi riskerar böter och att ytterligare befästa vår position som bromskloss i EU när det gäller att stärka den biologiska mångfalden.
Beslutet är dessutom onödigt, då det redan finns möjlighet till analys och justeringar av omprövningarna längs med vägen. Vidare är det olyckligt att en lång förankringsprocess, där alla har fått ge och ta, rivs upp. Om regeringen står kvar vid sitt pausningsbeslut, vill vi betona vikten av att denna paus inte blir längre än den aviserade tiden. Förutom att ytterligare försena efterlevnaden av EU-rätten, finns risk för att den ekonomiska överenskommelsen sätts ur spel och att förtroendet för såväl dialog som för statens ansvarstagande minskar. Regeringen har nu ett stort ansvar för att detta inte ska ske.
Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Sten Frohm
Generalsekreterare Sportfiskarna
Thomas Johansson
Generalsekreterare, Stiftelsen för Östersjölaxen
Gustaf Lind
Generalsekreterare, WWF
