Vattenkraften påverkar växt- och djurlivet mycket negativt. Nu är det dags för branschen att genomföra konkreta miljöförbättringar så att fiskarna åter kan vandra upp i älvarna för att leka. Miljöanpassning är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Det skriver företrädare för Naturskyddsföreningen och WWF.
Debattartikel publicerad i Västerbottens-Kuriren 17 november 2021.
I de svenska vattenkraftverken skadas och dödas fiskar som lax, öring och ål när de försöker ta sig förbi de vandringshinder som kraftverken utgör, något som framkom i den aktuella dokumentären ”Fiskarnas rike” och Uppdrag Granskning om ”Den sista ålen” på SVT.
Totalt 2 100 vattenkraftverk står för knappt hälften av elproduktionen i Sverige. Vattenkraften påverkar miljö- och ekosystem mycket negativt och är en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald i svenska älvar och åar. Till exempel har den vilda laxen försvunnit från mer än hälften av de älvar där de fanns tidigare.
När vattenkraft byggs ut kan vissa älvsträckor torrläggas, vilket är förödande för alla vattenlevande organismer. Men även andra ingrepp orsakade av vattenkraften drabbar djur och växter hårt, exempelvis förändrade flöden, snabba vattenståndsförändringar och försvårad isläggning.
Men det finns möjligheter. Det går att genomföra olika miljöanpassningar vid vattenkraftverken, exempelvis fiskpassager. Idag finns sådana vid endast ca 10 procent av de svenska vattenkraftverken. Lutande galler eller bubbelbarriärer kan installeras för att leda fiskarna bort från huvudfåran så att fiskar inte skadas och dödas i vattenkraftverkens turbiner.
En annan åtgärd som skulle förbättra miljön vid kraftverken är att förbjuda nolltappning och införa krav om minimitappning genom turbin. Ny forskning från Umeå universitet visar att ett nolltappningsförbud i Umeälven skulle ge stora miljövinster och endast orsaka ca 0,5 procents produktionsförlust.
Flöden och vattenståndsvariationerna kan göras mer naturliga genom planerade släpp av ”vårflöden”. De vattenkraftverk som inte längre fyller någon funktion och inte heller är miljöanpassade bör avvecklas så vattnet kan strömma fritt igen där. Det finns idag exempel där myndigheter, kraftbolag och intresseorganisationer gått samman och rivit ut småskaliga kraftverk.
I januari 2019 infördes ny lagstiftning för vattenmiljö och vattenkraft i Sverige. EU-kommissionen ansåg inte att Sverige inte levde upp till kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt den nya lagstiftningen ska Sveriges vattenkraftanläggningar förses med moderna miljövillkor. Regeringen har beslutat om en nationell tidsplan för när villkoren för varje kraftverk ska prövas i domstol. De ska påbörjas i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år.
Av de drygt 2 000 kraftverken i Sverige står de 255 största för cirka 98 procent av den installerade effekten från svensk vattenkraft. I den nationella planen undantas dessa kraftverk från miljöåtgärder med ensidig hänvisning till deras betydelse för elsystemet. Många av dem ligger i norrländska älvar med mycket höga naturvärden. Det är inte rimligt att dessa kraftverk helt ska undantas miljökrav.
Nödvändiga miljöanpassningar av vattenkraftverken riskerar också att begränsas av ett så kallat nationellt riktvärde på 1,5 TWh maximal produktionsförlust per år som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät ställt sig bakom.
Vi anser att vattenkraftens nya miljövillkor inte ska begränsas av det nationella riktvärdet utan utgår från naturens behov.
Syftet med att ompröva villkoren för all svensk vattenkraft är att nå målet om god vattenmiljö enligt EU:s ramdirektiv och målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040. I dag når endast en tredjedel av Sveriges vattendrag god ekologisk status, eftersom vattenkraften förstört miljön i många åar och älvar.
Miljöanpassning är nödvändig för växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken.
Vi vill se följande åtgärder i svenska kraftverk:
- Fria vandringsvägar – naturligt förekommande arter ska kunna vandra både upp- och nedströms
- Minimitappning genom turbin-för att säkra ekologiska funktioner i vattendragen
- Miljöanpassade flöden – vattenflödet ska varieras, likt det naturliga flödet, och onaturligt snabba vattenståndsvariationer ska undvikas
Kraftbolagen har länge utnyttjat energin i våra strömmande vatten. Det är hög tid att branschen tar sitt ansvar och miljöanpassar kraftverken på riktigt.
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Karin Glaumann, sakkunnig sötvatten WWF
Mia Svedäng, sakkunnig sötvatten Naturskyddsföreningen
