Naturkrisen eskalerar på grund av den press vi utsätter naturen för. WWF uppmanar lokala aktörer - som företag och kommuner - att gå före den internationella och nationella politiken med konkreta åtgärder. Vi har alla ett ansvar att minska klimatutsläppen och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
Publicerad i Nerikes Allehanda 20/12-2022
Nu (7-19 december) pågår FN:s toppmöte om biologisk mångfald (COP15) i Montreal, där Sveriges regering har en viktig uppgift att driva på för ett ambitiöst globalt avtal för naturen, liknande Parisavtalet för klimatet. Men i regeringens Tidöavtal nämns knappt arbetet med den biologiska mångfalden, trots att naturkrisen är här och nu. Sverige vill också försämra EU-förslaget om en restaureringsförordning för att återställa Europas skadade ekosystem. Sverige har inte heller velat anpassa vattenkraften i Sverige till att följa EU:s lagstiftning.
Men vetenskapen är tydlig: det är nödvändigt med omedelbara åtgärder för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader. Det är bara genom lösningar som hanterar båda dessa sammanlänkade utmaningar som vi kan lägga om kursen.
Living Planet Report visade i år att världens bestånd av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 69 procent mellan 1970 och 2018. Det innebär att läget globalt är oroande och att trenden går fortsatt neråt.
Arter, livsmiljöer och ekosystemens naturliga funktioner påverkas i högsta grad av människan. Den största orsaken till att ekosystem och livsmiljöer försvinner är intensiv mark-, vatten- och havsanvändning. Detta gäller även i Sverige. Dagens skogsbruk med kalavverkning, markberedning och täta produktionsskogar hotar många arter. Enligt SLU Artdatabanken finns 2200 hotade arter i Sverige och av dem lever nästan hälften i skogen.
I dag har många företag redan satt klimatmål och arbetet med att minska utsläppen fortgår. Nu behöver de göra samma utveckling för biologisk mångfald. WWF ser ett växande intresse för detta. Många företag inser att de måste minska sin negativa påverkan på naturen för att värna de resurser de är beroende av och säkra sin framtid på marknader där hållbarhetsfrågor får en allt större betydelse. På samma sätt måste kommuner arbeta med bägge frågorna. De är redan centrala aktörer för att vi ska nå ekologiskt hållbara och klimatsmarta samhällen.
Vad vi gör i dag har stor betydelse för att vända den negativa trenden. WWF vill att företag och kommuner går före. De har nyckelroller i det viktiga arbetet så att vi kan lämna över en grön planet med fungerade ekosystem till kommande generationer.
Detta vill WWF att kommuner och det lokala näringslivet gör:
- Påskynda omställningen för biologisk mångfald och minska klimatet genom att de två aspekterna är med i alla kommunplaner och i näringslivets verksamhet.
- Ta fram en klimathandlingsplan för att nå 1,5 C målet enligt vetenskapen.
- Samarbeta med lokalt näringsliv i klimat- och biodiversitetsarbetet.
- Stärk skydd och restaurering, tex genom hyggesfritt skogsbruk i kommunens skog och i övrigt lokalt skogsbruk samt återskapa våtmarker.
- Stärk grön infrastruktur för att värna ekosystemtjänster och klimatanpassa boendemiljön.
- Ställ krav på leverantörer (företag) vad gäller klimat- och naturarbetet.
- Sätt upp mål för att minska klimatutsläppen ur ett konsumtionsperspektiv.
- Sätt mål för offentlig mat inom planetens gränser.
- Minska biltrafiken genom laddinfrastruktur och skapa trygg miljö för gång, cykel, kollektivtrafik. Inför miljözoner på centrala gator och förändra parkeringsnormen.
Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF
Åsa Ranung, senior policyrådgivare biologisk mångfald, WWF
