Pilgrimsvandrarna vill bidra till hopp och handling, att vi tillsammans måste agera på den globala dubbelkrisen för biologiska mångfalden och klimatet, skriver debattörerna
Debattartikel publicerad i Corren 1/9- 2023
Vad vore sommarhalvåret utan kvittrande fåglar, svampplockning och blomstrande ängar. Det finns mycket att förundras över och känna tacksamhet för. Vårt välmående och överlevnad är beroende av en rik biologisk mångfald, fungerande ekosystem och en natur i balans. Men för att ha allt detta kvar måste vi ta hand om vår natur bättre.
Sedan början av 1900-talet har ängsmarker, naturskogar och våtmarker minskat drastiskt till följd av intensivt jord- och skogsbruk. I dag finns bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna kvar och som konsekvens minskar våra pollinatörer, vilket äventyrar livsmedelsproduktionen. Med denna vetskap är det oroande att se hur regeringen minskar budgeten till naturvård, med stora konsekvenser för skydd, skötsel och återskapande av vår biologiska mångfald.
För att vända trenden behövs kraftfullt ökade naturvårdsinsatser, både i Sverige och i världen. Därför är det otroligt positivt att världens länder, inklusive Sverige, år 2022 beslutade om ett nytt globalt ramverk, en räddningsplan för naturen, med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men det är bråttom och utvecklingen går åt fel håll. Mångfalden av djur och natur minskar samtidigt som klimatkrisen eskalerar. Vi måste även komma tillrätta med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald – ohållbar produktion och konsumtion.
Även inom trossamfunden finns ett viktigt arbete att göra. Resan mot en hållbar omställning är påbörjad med initiativ för att öka miljöhänsynen i egna verksamheter, höja kompetens och skapa engagemang. Ett exempel är Pilgrim’s Walk for Future, där församlingar, lokala föreningar, skolklasser och enskilda vandrar för klimatet och naturen. Vandringarna går i mål 2 september i Vadstena där minnesgudstjänst för utdöda arter kommer att hållas. Pilgrimsvandrarna vill bidra till hopp och handling, att vi tillsammans måste agera på den globala dubbelkrisen för biologiska mångfalden och klimatet – regering och riksdag, kommuner, företag, trossamfund, civilsamhälle och privatpersoner.
Regering och riksdag har ett särskilt ansvar för att Sverige fullföljer sina åtaganden i den globala räddningsplanen för naturen. Vi uppmanar regeringen och hela samhället att agera och ge naturen högsta prioritet. Det finns ingen tid att spilla – det är bara 7 år kvar till 2030! Vi vill att regeringen ska:
- Anta ett naturpolitiskt ramverk som inkluderar ett övergripande nationellt mål om att “stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030” samt en "Naturlag” och en ”Naturpolitisk handlingsplan”, motsvarande klimatpolitiska ramverket.
- Ta fram nya nationella och uppföljningsbara etappmål i miljömålssystemet som svarar upp mot det övergripande målet att ”stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”. Dessa måste inkludera mål om att skydda, restaurera och hållbart nyttja biologisk mångfald.
- Säkerställa en integrering av biologisk mångfaldspolitik i alla relevanta politikområden.
- Säkra finansiering: Ta fram en ambitiös finansieringsplan som säkrar tillräckliga resurser för att möjliggöra genomförande inom Sverige liksom att fortsätta vara en stark givare till det globala arbetet med biologisk mångfald.
Härlig är jorden – därför är vi är fast beslutna om att lämna vidare en planet i balans till kommande generationer.
Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Marika Markovits, biskop i Svenska kyrkan, Linköpings stift
Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan
