Publicerad i Svenska Dagbladet 20220803
Miljöorganisationer: De fyra partierna C, KD, M och SD vill nu begränsa rätten för miljöorganisationer att gå till domstol. Viktiga demokratiska skyddsprinciper står på spel, och ytterst är det miljön som drabbas.
I Sverige och vår omvärld kan vi just nu se starka intressen som på olika sätt försöker motverka miljöorganisationernas arbete. I Sverige har C, KD, M och SD gjort gemensam sak i att kräva att miljöorganisationernas rätt att gå till domstol ska begränsas. Det skulle riskera att sätta viktiga delar av rättssamhället ur spel, och miljön kan drabbas hårt.
Sedan miljöbalken infördes har miljöorganisationer kunnat ta miljöskadliga projekt och verksamheter till prövning i domstol. Några exempel på sådana rättsfall är när Preem ansökte om tillstånd för att årligen få öka Sveriges koldioxidutsläpp med en miljon ton per. Efter en lång rättsprocess och stora påtryckningar från den samlade miljörörelsen drog bolaget till slut tillbaka sin ansökan. Ett annat fall är när Nordkalk ville bryta kalk i den värdefulla Ojnareskogen på Gotland, som slutade med en seger för miljörörelsen och skogen räddades.
För några år sedan stoppade domstolsprocesser en planerad licensjakt på varg. Dessa rättsprocesser kring vargjakten är enligt C, KD, M och SD orsaken till att de nu vill tvinga fram hinder mot miljöorganisationernas talerätt. Då Sverige är bundet av internationella avtal på området, Århuskonventionen, har partierna ställt sig bakom ett gemensamt tillkännagivande i riksdagen om att regeringen bör initiera omförhandlingar av Århuskonventionen på den internationella arenan, med syfte att försvaga talerätten.
Det är ytterst oroande. Århuskonventionen är den internationella politikens flaggskepp för många viktiga demokratiska skyddsprinciper. Konventionen skyddar viktiga rättsstatliga mekanismer på miljöområdet – handlingsoffentlighet, rätten till deltagande i processer som du själv som medborgare är påverkad av, och rätten att dra felaktiga beslut inför domstol.
Miljöorganisationer spelar en viktig roll för att se till att myndigheterna efterlever de miljölagar som riksdagen har beslutat om, och för att få dagspolitikens snabba beslut prövade i domstol. I grunden handlar det om att säkerställa att miljöfarliga beslut kan prövas av domstolarna. När ingen kan överklaga kan viktiga miljöregler negligeras, falla i glömska och sluta användas. Så var det till exempel med viktiga artskyddsregler i skogsbruket tills helt nyligen.
I debatten rörande miljöorganisationers talerätt förekommer dessutom rena felaktigheter och överdrifter:
- Det låter ibland som om vartenda tillstånd eller avverkning överklagas av miljöorganisationer. Men exempelvis Naturskyddsföreningen, med lokalföreningar i nästan alla svenska kommuner, överklagar endast cirka 50 nya fall om året. Det kan jämföras med att det ges tillstånd till 70 000 skogsavverkningar och 6 000 strandskyddsdispenser varje år, för att nämna två ärendetyper som miljöorganisationer engagerar sig mest i.
- Företrädare för näringslivet påstår att tillståndsprövningar skulle vara oförutsägbara och ta för lång tid. Men en ny statlig utredning, Miljöprövningsutredningen, visar att enbart 7 procent får avslag eller avvisas. Hela tre fjärdedelar av alla verksamheter får sökta tillstånd och den genomsnittliga handläggningstiden är 1,5 år.
- Ett argument som ofta förs fram är att bara de som bor på en plats ska ha rätt att överklaga. Miljöorganisationer, till exempel en förening skriven i kommunens huvudort eller i huvudstaden, anses vara för långt borta. Men miljöorganisationers roll är att företräda naturens och framtida generationers intressen, eftersom de lätt åsidosätts. Ofta finns det dessutom ingen som bor på platsen där någon ansöker om att få driva en miljöskadlig verksamhet, om det exempelvis gäller ett avlägset skogsområde. Dessutom vill närboende ibland inte överklaga om de står i beroendeställning som närboende till ortens stora arbetsgivare. I andra fall de vill inte stöta sig med en granne. Det är en anledning till Århuskonventionens formuleringar.
- Det påstås att tillfälliga Facebookgrupper kan överklaga miljöbeslut. Det har faktiskt inträffat att en sådan grupp försökt överklaga en gång, men 2021 gjorde Förvaltningsrätten i Luleå klart att en Facebookgrupp inte kan överklaga.
- Det räcker inte med att ändra Århuskonventionen – också EU-rätten skyddar miljöorganisationers talerätt. Själva traktaten inom EU innehåller nämligen mekanismer för att medlemsstaterna inte ska kunna runda EU:s regler om handel, frihet och miljöskydd. Rätten att gå till domstol är hårdkodad inom EU-rätten, så även för miljöorganisationer.
I stater som stänger civilsamhällets tillgång till domstolar går det oftast illa för miljön. I takt med att klimat- och naturkrisen förvärras ökar nu motsättningarna kring användningen av naturresurser världen över. I allt fler länder, som i Indien, Brasilien och Ryssland, förbjuds nu miljöorganisationer och de utsätts för olika former av repressalier. Människor som försvarar miljön förföljs och undanröjs. Miljöförsvarare är tillsammans med journalister en grupp som lever farligt, och risken att mördas är stor i en del länder.
Det skulle allvarligt skada Sveriges rykte ifall vårt land skulle ta initiativ till att förstärka den här farliga utvecklingen genom att initiera en internationell försvagning av miljöorganisationers rätt att ta miljöfarliga beslut till prövning i domstol. Dessutom skulle det innebära att Sverige drar i samma riktning som Europas mer ljusskygga krafter. Med det starka skydd som EU-rätten innebär för miljöorganisationers talerätt skulle ett sådant försök emellertid inte bara vara en repressiv åtgärd, utan förmodligen också helt lönlöst.
Karin Lexén
generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Erika Bjureby
Sverigechef Greenpeace
Gustaf Lind
generalsekreterare WWF
