Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|21 nov, 2016

”De svenska haven, ett fall för lyxfällan?”

DEBATT. Sverige klarar inte ens av att skydda tio procent av haven trots att vetenskapen pekar på behovet av 30 procent skydd, skriver Mattias Rust, enhetschef för havsenheten på Världsnaturfonden WWF.

Publicerad på Aktuell Hållbarhet

Vi behöver syre, mat och stabilt klimat för att överleva på jorden. För att trivas behöver vi dessutom jobb, inkomster och behagliga upplevelser. Haven bidrar med allt det här helt utan kostnad.

Ändå förstör vi haven dagligen trots bättre vetande. Vi klarar inte ens av att skydda tio procent av haven trots att vetenskapen pekar på behovet av 30 procent skydd. I Sverige skyddar vi i dag 6,6 procent av vårt hav på pappret. Det effektiva skyddet är betydligt lägre.

I WWF:s nya granskning av Östersjöländernas skydd av havsmiljön rankas länderna utifrån fyra kriterier för hur väl de skyddar sin del av vårt gemensamma hav. Samtliga Östersjöländer får underkänt i granskningen och även Sverige har mycket kvar att göra för att klara målen man åtagit sig om tio procent effektivt skydd till 2020.

En guldkalv eller en lyxfälla?
Vi är beroende av haven för överlevnad, jobb och välfärd. Det är därför alarmerande att haven mår sämre än någonsin. Allt fler näringar och intressen ser haven som platser där man kan hämta hem stora kortsiktiga vinster. När vi ökar belastningen på haven utan att ta hänsyn till vad som är hållbart så förlorar vi miljön. Känns det långsiktigt? Vår resurshantering känns mer som taget ur ett avsnitt av lyxfällan.

Vad är poängen med havsskydd?
Vi måste i stället skydda havsmiljön i stora områden för att säkra att de livsnödvändiga miljöerna finns kvar som fortsatt resurs. Havsskydd säkrar inte bara haven för framtida utvecklingsmöjligheter, det skapar också platser där arter kan föröka sig, växa till och sprida sig utanför skyddade områden. Det blir en kontinuerlig resurs för både näringar och upplevelser.

Men havsskydd förstör för näringen?
Inom sjöfarten hörs kloka redare säga ”tycker du sjösäkerhet är dyrt – prova en olycka”. Detsamma gäller våra svenska hav. Åtgärderna är billigare än försämring av havsmiljön. Tänk på hur en ökad algblomning påverkar den nu växande turismen. Hur påverkar ett kollapsat fiskebestånd fiskeindustrin? Hur påverkas värdet på kustnära fastigheter om de döda bottnarna med svavelväte tar över utanför fönstret? Att försäkra sig mot försämrad havsmiljö genom havsskydd är en smart investering med säker återbäring för både näring och samhälle.

I en rapport av Boston Consulting Group jämförs ett scenario med förbättrad Östersjömiljö med en försämrad miljö. Slutsatsen är att det mer välmående scenariot genererar ett årligt mervärde på cirka 300 miljarder kronor och en halv miljon nya jobb till 2030. En bra havsmiljö är en grundbult för en god och hållbar ekonomi. Dålig förvaltning av havet är helt enkelt dålig ekonomi.

Hur fixar vi det?
På kort sikt måste Sverige nå sina egna åtaganden om tio procent marint skydd till 2020. Flera viktiga områden ligger som förslag på regeringens bord och väntar. Vidare behöver Sverige säkra både strategier, organisation och resurser för hur man under det närmsta årtiondet ska kunna skydda betydligt större områden än i dag. Siktet bör vara inställt på 30 procent effektivt skydd likt vad vetenskapen föreslagit.

Det finns en bred uppslutning i regeringen kring den svenska maritima strategin som flera centrala ministrar skrivit under. I den slår man fast att vi ska ha hållbara näringar och en attraktiv livsmiljö. Det är viktigt att förstå att havens hälsa inte är en enskild miljöpolitisk fråga. Det är en samhällspolitisk fråga. Eftersom den maritima strategin kommer ta tid att nå, är det en central samhällsfråga att snabbt skydda stora havsområden för att minimera förlusterna, och det är något hela regeringen har ansvar för. Men i dag går arbetet med havsskydd för långsamt och den försämrade havsmiljön påverkar oss alla.

Havsskydd är inte bara en samhällsinvestering. Det är en rättvisefråga. Med andra ord är det både rättvist och samhällsekonomiskt strategiskt att satsa på mer havsskydd runt Östersjön.

Mattias Rust, enhetschef för havsenheten på Världsnaturfonden WWF

Dela gärna:

Annat aktuellt

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Gåvan som gör skillnad för djur och natur

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. För djuren, för naturen och för människan!

Ge en gåva

Bli WWF-vän

Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Senast ändrad 09/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se