Publicerad i Dala-Demokraten 20220711
Riksdagsvalet närmar sig och den kommande mandatperioden är helt avgörande för klimatet, den biologiska mångfalden och samhället. Tyvärr är läget för vår planet akut. Men många svenska politiker verkar inte inse det. En rad miljö- och klimatbeslut går nu i helt fel riktning. Skutan måste vändas!
Sverige har idag klimatmål som talar om att vi ska nå netto-nollutsläpp 2045, men det är långt från tillräckligt. För att kunna klara Parisavtalets 1,5-gradersmål är det helt avgörande att hålla nere mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären.
Tyvärr har de flesta partier en politik som försvårar möjligheterna att nå Parisavtalet och bidra till den biologiska mångfalden.
WWF anser därför att Sverige behöver skärpa sina klimatmål och införa en nationell utsläppsbudget som binder oss till att genomföra stora utsläppsminskningar redan nu. FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram en global koldioxidbudget som skulle ge en rimlig chans att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. En svensk utsläppsbudget med utgångspunkt i IPCC:s globala budget skulle sätta ett tydligt tak för hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut och visa att Sverige ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Att ha mål som faktiskt bidrar till att uppfylla Parisavtalet är viktigt men inte tillräckligt. Det behövs också en ambitiös politik som leder till att utsläppsbudgeten hålls, inte minst inom de stora utsläppsområdena transport och industri. WWF vill exempelvis se åtgärder som minskar bilberoendet i framför allt städer och påskyndar elektrifieringen av transportsektorn. För industrin vill WWF bland annat ha en skärpning av handeln med utsläppsrätter och ett stoppdatum för användning av fossila bränslen.
Den biologiska mångfalden och naturliga motståndskraften i Sveriges skogar är hotad. Den svenska skogen har varit och är fortsättningsvis under hårt tryck. Avverkning av de sista resterna av naturskog och ett intensivt skogsbruk har lett till en riktig artkris. Kalhyggesmetoden, som idag bedrivs på 97 procent av den brukade skogsarealen, har lett till att minst 394* skogsarter är hotade idag, men förmodligen fler. De här biologiskt fattiga skogarna är också känsliga för skador.
Vi behöver ändra synen på hur vi brukar och skyddar skogen. WWF efterlyser en skogspolitik som med lagar, mjuka styrmedel och tillräcklig finansiering leder till biologiskt rika och motståndskraftiga skogar. Skyddet måste säkras genom en stark skogsvårdslag och artskyddsförordning. Det borde vara obligatoriskt med en naturvårdsanpassad skogsbruksplan som vägleder skogsägaren. Många vill redan idag bidra till naturvården, och om det finns behov av att skydda en stor andel av en skogsägares mark måste det finnas pengar för ersättning.
Sverige behöver skydda 30 procent av skogen jämnt fördelat mellan skogstyper vilket årligen kostar minst 5 miljarder kronor. Skyddet bör kompletteras med satsningen på ett mer hållbart skogsbruk. 30 procent bör vara kalhyggesfritt, minst 20 procent av träden lämnas som långsiktig miljöhänsyn vid avverkning och minst 3 miljarder kronor årligen avsätts till skötsel och andra åtgärder för värdefull natur.
I den valgranskning som WWF släppte i maj 2022 är det tydligt att skillnaden mellan partierna är stor inom miljö- och klimatområdet. Tyvärr har de flesta partier en politik som försvårar möjligheterna att nå Parisavtalet och bidra till den biologiska mångfalden. Däremot uppger många väljare i Klimatbarometern 2022 att de vill se en politik för ett mer hållbart skogsbruk och en svensk utsläppsbudget.
Under de senaste två åren har den biologiska mångfalden nedprioriterats. Skatte-lättnader och skatteundantag har införts när det gäller användning av fossila bränslen.
För dagens och framtida generationer måste Sverige vända skutan. Det innebär utmaningar men även möjligheter för fler gröna hållbara jobb och friskare ekosystem.
WWF uppmanar nu riksdagspartierna och nästa regering att satsa på en ny hållbar framtidsvision som kan inge människor hopp och bli ett föredöme internationellt.
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Em Petersson, senior policysakkunnig WWF
*Uppdatering 5/9-22: Siffran 394 har nedjusterats från 420 vilket beror dels på uppföljning med artexperter men även på grund av ett datafel.
