DEBATT. ”Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur. Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut”, skriver företrädare för WWF, Naturskyddsföreningen, SOF BirdLife, Skydda skogen, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Klimataktion Sverige, PUSH Sverige, Älväddarnas samorganisation och Urbergsgruppen Sverige.
Publicerad på SVT opinion
I dag den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag – en internationell högtidsdag, initierad av FN år 2002 för att öka förståelsen för en artrik natur.
Trots 15 års arbete med att lyfta frågan och trots att forskare anser att vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen av arter får sällan biologisk mångfald den uppmärksamhet som skulle behövas.
Klimatförändringarna och biologisk mångfald är vår tids stora ödesfrågor och det är två frågor som är sammanflätade. Artrik natur utgör hållbara system som lättare kan klara av klimatförändringar.
Bevarandet av naturskogar som lagrar stora mängder kol eller våtmarker som minskar övergödningen och gör samhället mindre sårbart mot översvämningar är bara två kända exempel i en lång rad av liknande exempel.
Samtidigt hotar klimatförändringarna artrikedomen när torrområden breder ut sig, korallrev bleks eller de arktiska istäcket blir allt mindre.
Den främsta anledningen till att den biologiska mångfalden minskar är också en av de största faktorerna bakom klimatförändringarna; vi släpper ut växthusgaser, vi hugger ner skogar och exploaterar naturen för att skapa jordbruksmark, monokulturer eller bebyggelse.
Samtidigt har kunskapen i ämnet aldrig varit så här stor.
Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur.
Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut.
Intresse för frågan saknas inte. I samband med den Biologiska mångfaldens dag den 22 maj arrangeras det cirka 60 aktiviteter runt om i landet.
Det invigs naturreservat, ordnas med fågelguidningar, skogsvandringar, naturbingo, naturpoesi i sociala medier och landsomfattande spindelräkningar. Skolor, naturföreningar, museum, naturum, länsstyrelser, turistföreningar och privata företag har engagerat sig för att visa vikten av den biologiska mångfalden.
Trots att kunskapen och intresset finns, tas frågan inte upp på allvar i den politiska debatten. Vi är framme vid ett vägskäl. De politiska besluten måste genomsyras av verklig hänsyn till naturen.
Vi kan inte längre anpassa oss efter de som vill fortsätta i samma hjulspår som om ingenting har hänt. Vi har i ett längre perspektiv inte råd med kortsiktighet.
Det är dags att även samhällets makthavare tar engagemanget och den samlade kunskapen på allvar och börjar agera för att rädda världens arter och livsmiljöer.
Att kunna bada i friska sjöar och vattendrag, att promenera i levande skogar, och att uppleva ett rikt växt- och djurliv som väcks av våren. Det är några av de livskvaliteter vi vill att kommande generationer också ska kunna njuta av, och som kan kräva tuffa politiska beslut.
Det att dags att inse att även det som kan tyckas vara oansenligt, faktiskt är ovärderligt.
Därför firar vi den biologiska mångfaldens dag och hoppas att frågan från och med nu får den uppmärksamhet som den förtjänar.
Peter Westman, Världsnaturfonden WWF
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen
Dennis Kraft, SOF BirdLife
David Van der Spoel, Skydda skogen
Andrea Söderblom-Tay, Jordens Vänner
Johan Andersson, Fältbiologerna
Jonas Bane, Klimataktion Sverige
Linda Tran, PUSH Sverige
Christer Borg, Älväddarnas samorganisation
Magnus Sjögren, Urbergsgruppen Sverige
Erik Hansson och Rebecka Le Moine, initiativtagare
