Läget är allvarligt. Det råder brist på mat och boplatser för många pollinatörer. Hela 500 pollinerande insektsarter riskerar att dö ut här i Sverige. Därför arbetar WWF med att hjälpa pollinatörerna.
Blomrika ängsmarker, naturbetesmarker och naturskogar har minskat drastiskt sedan början på 1900-talet, som en följd av det moderna jord- och skogsbruket. Idag finns bara 1 procent av ängarna och 10 procent av naturbetesmarkerna kvar. Varje år avverkas uppskattningsvis 32.000 fotbollsplaner av naturskog. Antalet hotade skogsarter ökar. Problemet späds på av användningen av växtskyddsmedel och av klimatförändringarna.
Hur hjälper WWF pollinatörerna?
Ängar, hagar och naturbetesmark är viktiga för våra pollinatörer. Hittills har WWF varit med och restaurerat över 30.000 hektar naturbetesmarker och ängsmarker där pollinatörer trivs, och arbetet fortgår. Och så arbetar vi för ett ökat skydd av biologiskt rika skogar, där pollinatörer hittar mat och bostad. Vi uppmuntrar lantbrukare att skapa blommande fältkanter runt sina åkrar, för att göra det svenska jordbrukslandskapet mer pollinatörsvänligt. Och så hjälper vi golfklubbar att göra sina banor och anläggningar blomstrande, naturligt betade och pollinatörs-, insekts- och fågelvänliga.
WWF återskapar pollinatörernas livsmiljöer
De blomrika markerna är livsviktiga för pollinatörer så som bin, fjärilar, flugor och skalbaggar. De ingår som en uppskattad del av vårt svenska kulturlandskap och är samtidigt hem för stor biologisk mångfald. Här är några av våra projekt för att återskapa dessa livsmiljöer.
Ängsmark och naturbete i skärgården
WWF samarbetar i projekt med att återskapa ängs- och naturbetesmarker i skärgårdsmiljö. Samtidigt som vi gynnar en ökad biologisk mångfald, så behåller vi det öppna och älskade kulturlandskapet. Här trivs en mängd pollinatörer, insekter, fåglar, växter och svampar. Ett fint exempel är den nordliga strandängen i Ottelandet i Höga kusten, som avslutades 2023. Redan under den tidiga hösten dök ovanliga vadarfåglar upp, men även nya svampar och växter.
Ökad biologisk mångfald vid Vindelälven
Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka är norra Europas största skyddade område. Men många av markerna utmed Vindelälven som tidigare använts som betes- och fodermarker är idag igenvuxna. WWF och Länsstyrelsen Västerbotten samverkar med lokala markägare och biosfärkontoret Vindelälven-Juhttátahkka för att restaurera åtta av dessa marker under 2022-2024, så att de återigen kan användas som betesmarker och bidra till ökad och återställd artrikedom längs älven. Inom projektet skapas även skogsbetesmarker.
Rädda mångfalden i Sveriges natur
WWFs genomför ett projekt tillsammans med Nordens ark där en stor del av projektet handlar om att öka kunskapen om hotade arter i Sverige, och om hur man själv kan vara en del av lösningen. Projektet samarbetar med ett antal lokala partners för att restaurera habitat, skapa metoder för uppfödning och utsättning av arter, samt stödåtgärder för hotade populationer.
Cirkulärt biosfärområde i skärgården
Projektet i Stockholms skärgård med flera olika ekosystembaserade naturvårdsaktiviteter genomförs där ett cirkulärt användande av resurser, kunskapsutbyte och samverkan är i fokus. Projektet har visat sig vara särskilt gynnsamt för våra superhjältar pollinatörerna.
WWFs samarbetar runt pollinatörer
Våra viktiga pollinatörer finns överallt, precis som de ekosystem de är med och upprätthåller. Tillsammans kan vi göra stor skillnad på många platser – och när det gäller att erbjuda pollinatörer mat och bostad så räknas varje kvadratmeter. Dessutom blir det väldigt vackert! Här är några av våra samarbetsprojekt.
Blommande kanter runt åkrar
Våra pollinatörer har svårt att hitta mat i det storskaliga jordbrukslandskapet. Därför uppmuntrar vi lantbrukare att skapa blommande fältkanter runt sina åkrar, för att på så vis göra det svenska jordbrukslandskapet mer pollinatörsvänligt. Här i fältkanterna trivs förstås även andra djur, och fältkanterna blir oaser av naturligt liv i det annars kontrollerade landskapet.
Sigtuna Golfklubb blev pollinatörsparadis
Sigtuna Golfklubb har förvandlat sin anläggning till en dröm för pollinatörer och biologisk mångfald, med stöd av WWF. Projektet pågick 2021-2023. 2.650 kvadratmeter av ruffen har omvandlats till blomsteräng och intill restaurangen ståtar en rabatt full av nektar- och pollenväxter. På området finns en naturbeteshage för får, med biologiskt värdefulla ekar och lövträd. Dessutom: 100 bihotell och 4 sandbäddar i söderläge. Bara efter några dagar grävde sandlevande bin bohål här!
Golfklubben välkomnar också fåglarna med 100 småfågelholkar, 20 starholkar, 5 uggleholkar och foderautomater för vinterfåglar. Och så 5 mulmholkar, som är bon för trädlevande insekter.
Resultatet: Fler insektsarter, fågelarter och växter – och positiva reaktioner från golfare. Engagerade klubbmedlemmar – och kontakt med andra golfklubbar som också arbetar med biologisk mångfald, som Nybro Golfklubb och Ekerum GK på Öland.
I september 2023 presenterades WWF-projektet för andra europeiska golfklubbar under ett seminarium arrangerat av bland annat The Royal and Ancient Golf Club of St Andrews.
WWF arbetar för ökat skydd åt skogar
Målet med det moderna skogsbruket, som började utvecklas i slutet av 1800-talet, var god ekonomi och att producera virke. Inspirationen kom från jordbruket, men i skogen odlar man istället träd. Man markbereder, sår eller planterar, ogräsrensar eller röjer, gallrar och skördar. I den här typen av skog får den biologiska mångfalden stå tillbaka. Över 2.000 arter i de svenska skogarna är idag hotade, framför allt på grund av minskningen av artrika naturskogar med gamla träd, lövträd och död ved. Bara små rester finns kvar.
Bred politisk påverkan
Om vi vill behålla biologiskt rika och fungerande skogsekosystem i Sverige, måste det ske förändringar inom både politiken och skogsbruket. Det är inte bara viktigt för skogens arter utan även för samhället i stort och för skogsindustrin.
Morgondagens skogsbruk behöver uppfylla många och ofta motstridiga mål, såsom att bevara och stärka biologisk mångfald, säkra rent vatten, erbjuda sociala värden och hänsyn till andra näringar. Oönskade utsläpp av klimatgaser ska förhindras och skogen ska klara klimatförändringen. Det innebär att synen på skogen och skogsbruk också behöver förändras. Den är inte bara en plats för odling av virke, utan ett komplext samspel av processer och arter.
WWF arbetar för ett ökat skydd av biologiskt rika skogar, där allt från pollinatörer till stora däggdjur trivs. Vi vill att svensk skogspolitik ses över, och att hållbara ramar fastställs som bevarar biologisk mångfald och stärker våra skogars motståndskraft. Det gör vi genom att påverka regering och politiker, delta i referens- och arbetsgrupper på myndighetsnivå, stödja WWFs påverkansarbete på EU-nivå och genom att följa upp implementering av EU-regelverk och strategier på svensk nivå.
Restaurerande skogsbruk i Tiveden
WWF stöttar förändring mot hållbar skogsförvaltning. Projektet ”Naturnära Skogsbruk i Tiveden” bygger på ett lokalt växande intresse av att förändra skogsbruket för att utveckla nya verktyg för planering och för att bygga kunskap och samverkan för ett mer naturnära hyggesfritt skogsbruk. Vi knyter an till forskning och initiativ inom området på regional, nationell och internationell nivå. Genom att utveckla ett positivt modellprojekt vill vi bidra till en transformativ förändring mot ett mer naturnära skogsbruk i Sverige.
Projektet pågår 2022-2024. Hittills har över 30 skogsägare deltagit i kurser om naturnära skogsbruk och 17 skogsägare ingår idag i projektet. Under 2023 genomfördes ett antal aktiviteter, däribland en serie av möten med skogsägarna för att sprida erfarenheter och möjligheter med ett naturnära skogsbruk – såväl i Tiveden som utanför. Mångbruksplaner togs fram för ett naturnära skogsbruk på minst 10 skogsfastigheter, och projektet presenterades vid en WWF-arrangerad pressresa till Tiveden för journalister inom EU.
Med initiativet Gör Sverige vildare vill vi inspirera privatpersoner, företag, kommuner, föreningar och skolor att skapa vilda ytor för att bjuda in våra viktiga pollinatörer. Sommaren 2023 bidrog tusentals privatpersoner med nära 3 miljoner m2 av sina trädgårdar, balkonger och gräsytor. Rabatter blomstrade, bihotell och fågelholkar sattes upp, gräsmattor lämnades oklippta och lövhögar och kvistar fick ligga kvar. Därigenom fick pollinatörer, fåglar och igelkottar en utökad livsmiljö! Kommer vi komma ännu längre i år? Var med du också och gör något vilt. Läs mer, få tips vad du kan göra och registrera dina vilda kvadratmeter.
Mejla kommunen
Kommunerna ha sammanlagt stora stora ytor av gräsmattor av olika slag. Mejla din kommun och be dem att istället låter gräset växa, anlägga små ängar och plantera bivänliga växter. Det kan vara vägkanter, rondeller, eller gräsmattor som idag klipps hårt.
Men gräsmattor är som öknar när det gäller biologisk mångfald!
Vi har skrivit ett färdigt mail som du kan kopiera, skriva under och skicka in till din kommun redan nu!
Pollinering och biologisk mångfald
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 4 746 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
Bli Naturfadder idag!
Dela gärna:
Senast ändrad 29/10/24
