Humlor, bin och fjärilar får allt mindre plats i vår natur. Golfklubbar kan med sina stora och varierade naturområden göra stor skillnad för våra pollinerande superhjältar.
Var med i Sveriges vildaste experiment – bidra genom att göra delar av er anläggning mer pollinatörsvänlig.
Varje vild kvadratmeter räknas!
Fyll i formuläret hur många kvadratmeter ni gör vildare på er anläggning. Här nedan får du hjälp:
Ni kan fylla i både för insatser som ni planerar att utföra, eller som ni redan har gjort.
Ni kan endast registrera era vilda kvadratmeter en gång per säsong.
Ni kan inte ta med t.ex. skog och naturliga, icke restaurerade våtmarker. Strandängar och ängar går bra att inkludera, även t.ex. vilda dammkanter.
Det viktigaste är inte att det blir rätt på millimetern, utan att ni engagerar er och gör insatser för våra pollinatörer och andra vilda gäster på golfbanan!
Använd gärna vår beräkningsmall med exempel på hur ni kan räkna olika insatser:
Har du frågor? Kontakta gärna Lina Karanikas på lina.karanikas@wwf.se
Här är topplistan över de golfklubbar som bidragit med flest antal kvadratmeter.
Golfklubbars totala antal kvadratmeter:
På svenska golfanläggningar finns totalt över 15 – 20 000 hektar mark med oskötta områden, där man med små och stora förändringar kan göra stor skillnad för den biologiska mångfalden. Tänk dig allt från de härliga rabatterna vid klubbhusen till alla diken och dammar, blomstrande ruffar, sandblottor, gamla träd och död ved som finns längs med golfbanan, så ser du att vi har en fantastisk möjlighet att hjälpa våra pollinerande superhjältar och andra vilda gäster.
Låt oss se hur många vilda kvadratmeter vi tillsammans kan nå 2024; välkommen till Sveriges vildaste experiment!
Fågelkvitter och humlesurr – det är lätt att ta sommarens mysigaste ljud för givna. Men blommande ängsmarker och naturskogar har minskat drastiskt sedan början på 1900-talet, som en följd av det moderna jord- och skogsbruket. Idag finns bara 1% av ängarna och 10% procent av naturbetesmarkerna kvar.
Som en följd minskar våra superviktiga pollinatörer. Av Sveriges runt 270 vilda biarter är 97 rödlistade, och där ingår ungefär en fjärdedel av våra humlor. Nästan en tredjedel av dagfjärilarna är också rödlistade. Det råder helt enkelt brist på mat och boplatser.
Ungefär en tredjedel av den mat vi äter kommer från växter som pollinerats av insekter. Körsbär, äpplen, tomater och sommarens härliga jordgubbar, Våra pollinerande superhjältar arbetar outtröttligt för oss och spelar en nyckelroll i ekosystemen. Nu har vi chansen att göra något för dem!
Det positiva är att vi alla kan vara med och hjälpa till – även golfanläggningar kan med enkla medel göra stor skillnad för den biologiska mångfalden.
Golfanläggningen är en plats med stora möjligheter för biologisk mångfald – och ofta finns där redan en stor variation! På de cirka 70 hektar som en 18-håls golfbana använder, finns ofta förutom klippt gräs, dammar, diken, stenmurar, åkerholmar, äldre lövträd, brynmiljöer och oklippta gräsytor i form av ruffar.
Plantera pollinatörsvänliga växter vid klubbhuset, låt högruffen bli till blommande ängsmark, eller sätt upp bihotell och fågelholkar, så välkomnar du de vilda gästerna med både mat och livsutrymme.
Golfanläggningen kan relativt enkelt förbättra livsvillkoren för djur och insekter. Detta med liten arbetsinsats och utan stora kostnader. I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här får du konkreta tips på åtgärder.
Här är några enkla åtgärder som är bra att starta med och som kan göra stor skillnad för både pollinatörer och andra vilda gäster på golfbanan. Det kostar inget och kräver minimalt med underhåll.
Behåll ett par träd, helst stående. I den döda veden trivs vedlevande insekter. De kala träden är också perfekta spaningsplatser för rovfåglar.
Låt löv- eller rishögar ligga i anslutning till dammar, för bostäder och övervintring.
Sätt upp några bihotell och fågelholkar utplacerade på anläggningen.
Gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.
Var med och sprid budskapet om Sveriges vildaste experiment! Här hittar ni kommunikationsmaterial som ni gärna får använda för att visa hur er golfklubb hjälper våra viktiga pollinatörer, och för att engagera era medlemmar för att också bidra till att öka den biologiska mångfalden.
Här finns bland annat fina skyltar som ni kan skriva ut och sätta upp i klubbhuset, delningsbilder till sociala medier samt banners att ha på hemsidan eller i mailsignaturen.
I ett samarbete mellan golfen och länsstyrelserna har foldern ”Biologisk mångfald på golfbanan” tagits fram. Den visar på ett enkelt och illustrativt sätt hur vi praktiskt kan gå tillväga för att öka den biologiska mångfalden på våra golfbanor.
Du får tips på växter som är bra att gynna på golfbanan då de ger nektar och pollen till bin och andra viktiga pollinatörer. Du kan också läsa om hur död ved, sandblottor, glesa skogsbryn, dammar och vattendrag, stenrösen och blommande rabatter på anläggningen bidrar till artrikedom och gör att växter, djur, insekter och fåglar trivs och frodas.
Du kan bygga stort, litet, enkelt eller avancerat. Följ tumreglerna nedan så vet du att det blir hemtrevligt och praktiskt för dina gäster. Låt fantasin flöda – för bina spelar det inte så stor roll hur det ser ut.
Död ved på golfbanan
Träd och grova grenar som fallit eller måste avverkas gör mest nytta om de får ligga som de ligger, så hela som möjligt. Om det inte går, kapa upp stammar och grenar och dra ihop dem i en hög på samma plats.
Ibland är det inte möjligt att ha kvar död ved på den plats där den fallit. Samla då all död ved i en hög och lägg den på passande ställe. Detta kallas bio/fauna-depå. Den kan placeras på en solig men undangömd plats där den inte stör golfspelet. Ligger den synligt bör den skyltas upp med förklaring vad det är.
Växter och djur lever där med nytt material hela tiden, samtidigt som man slipper transportera bort veden från anläggningen.
Livet i död ved
Aktiviteten i död ved är ofta utförd av olika svampar. Många olika svampar kan bryta ner ved. Det finns två grundprinciper vid nerbrytning. En där slutprodukten blir ett vitt trådigt material och en där nerbrytningsprodukten blir bruna kantiga bitar. Vissa svampar ger fruktkroppar som man ser som ”tickor” på trädet. Cirka tusen skalbaggsarter eller 25 procent av skalbaggarna är beroende av multnande, nerbruten ved.
Trädart, nerbrytningsgrad och fukthalt är faktorer som lockar olika insekter, lavar, mossor. Vissa är inte kräsna på omgivningen medan andra är krävande och önskar mycket specifika förhållanden. Det rika insektslivet lockar till sig djur som fåglar, fladdermöss i jakten på föda.
Livet i stenmiljöer
Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm. Stenarna lagrar värme, det utnyttjar många insekter och andra djur. Det är inte ovanligt att se fjärilar sitta på en sten för att ta åt sig av värmen. På stenmurar växer många olika ljuskrävande arter av mossor och lavar.
Vintertid är stenmurar och rösen en viktig övervintringsplats för till exempel landsnäckor, vattensalamandrar och ödlor. Många fågelarter använder stenpartier som tillhåll och boplats. Kombinationen stenar med buskar som har blommor eller bär är ännu bättre för småkryp och fåglar, då har de både skydd och mat.
Vattenmiljöer på golfanläggningen
Om det redan finns en damm kan den enkelt skötas för att olika växter och djur ska trivas.
Livet i vattenmiljöer
Många grodor, salamandrar, sländor, iglar och musslor trivs i småvatten som trädgårdsdammar. Om vattnet blir solbelyst och varmt kan fler småkryp leva här. De kan sedan bli en välkommen munsbit för en rad större djur som besöker eller lever på platsen. Vattenväxter renar vattnet och ger skydd och mat åt många av de små djur som lever här.
Om det finns fisk och kräftor i vattnet är de snabba med att hitta och äta upp nästan allt som rör sig i vattnet. I ett småvatten utan fisk och kräftor finns det oftast fler dykarbaggar, iglar och groddjur. Även landlevande fåglar, småkryp och små däggdjur trivs nära vatten om den intilliggande marken är rätt utformad. De trivs när det finns partier med kortare gräs, stenar, buskar och kanske till och med lite död ved. Där kan de både få skydd och hitta mat bland de växter och buskar som finns.
På golfbanan strävar vi ofta efter att få ner ljus på banan för att gynna gräset. Det gäller att vara noga vid gallring bland träd och spara de som är en tillgång för biologisk mångfald. Det är ofta stora lövträd som har börjat åldras, som är mest värdefulla.
Livet i äldre träd
I gamla träd med den sprickiga, ojämna barken med både skuggiga och ljusa zoner finns många olika livsmiljöer som gör att mossor, lavar, insekter, fåglar och fladdermöss trivs. Man brukar ju säga att en mycket gammal, stor ek kan gynna tusen andra arter.
Naturbilder från golfbanan
Ytterligare en fördel med äldre träd är deras ”håligheter” samt att de börjar att brytas ner.
Materialmixen i trädets håligheter av nerbruten ved, frön, pollen, löv, småkvistar och smådjur är en bra miljö för många insekter, fåglar och fladdermöss. Larverna av en hotad insekt, läderbaggen kan man ibland finna inne i stammens håligheter. Fåglar och fladdermöss använder hålen som boplatser och skydd mot rovdjur, väder och vind.
Ett äldre lövträd som sakta börjar brytas ner kan stå kvar under många år under nerbrytningsprocessen. Förr eller senare faller eller bryts trädet sönder. Om det är möjligt, låt trädet ligga kvar om det inte stör spel eller är en säkerhetsrisk. Måste trädet sågas i bitar och flyttas kan det dras åt sidan, gärna till ett soligt läge. Där gör det fortfarande en stor tjänst för den biologiska mångfalden. Andra djur trivs öppet och ljust i trädens krona eller nära stammen där det kan finnas tillgång till den söta saven.
Öppna sandytor är bra för insekter med mera. Alla typer av bar sand fungerar men den bästa är den som när den är fuktig håller ihop om man kramar den.
”Waste areas” som finns på en del banor är en mycket bra miljö i detta sammanhang. Bara sandytor täcks relativt snabbt med växtlighet, så de behöver restaureras med visst intervall.
Livet i ”öppen sand”
Blottad sand och grus lagrar värme från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Många insekter som lever i marken är beroende av att det finns solig, varm och bar sand där de kan gräva bon. Ägg och larver behöver värme för att kunna utvecklas. Ytan nyttjas också av värmekrävande småkryp för att få upp kroppstemperaturen. Varma soliga dagar kan fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter nyttja värmen från den bara sanden.
Inspireras tillsammans – gå med i WWFs Facebook-grupp ”Vi gör Sverige vildare”.
Där får du tips och råd – och möter andra som också hjälper pollinatörerna och naturen.
När insekterna vaknar på våren är det viktigt att de hittar mat.
Se till att det finns tidigt vårblommande växter vid klubbhusets rabatter; plantera lökar av vintergäck, snödroppe, krokus och pärlhyacint. Sälg och annat vide är träd som är superviktiga för vårens första pollinatörer.
Sigtuna golfklubb förvandlades på bara ett år till en blommande, surrande oas som myllrar av pollinerare. Här spelar tusentals människor, många naturintresserade, många med egna trädgårdar.
Medlemmar gör stora frivilliga insatser för att ta hand om sin golfbana, och om golfbanans biologiska mångfald kan synliggöras på ett bra sätt blir också många människor intresserade och tar med sig kunskap hem – win-win!
Har ni en rabatt utanför klubbhuset eller restaurangen? Då har ni en fantastisk möjlighet att attrahera både människor och bin.
Se till att ni har pollinatörsvänliga växter – se vår lista med tips på växter här. Planera en planteringsdag och engagera medlemmarna till att hjälpa till att gräva – det är både roligt och blir fint, och uppskattas av våra pollinerande superhjältar!
Vill du göra mer för de pollinerande superhjältarna och vår biologiska mångfald? Stöd vårt arbete genom en företagsgåva. När du skänker en gåva får du ett fint gåvobevis, banner och delningsbilder att använda på hemsidan eller i sociala kanaler.
Läs mer härSenast ändrad 14/10/24
