Världen är just nu inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Tvärtom är vi på väg mot över 3°C uppvärmning till 2100, vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Den 11 november 2024 inleds nästa stora FN-möte om klimatet – COP29. Kommer världens länder att hålla sina löften och agera för att stoppa den globala uppvärmningen?
Vad är COP29?
COP29 är det 29:e toppmötet om klimatet i FN. Det hålls i Baku, Azerbajdzjan, mellan 11 och 22 november 2024.
Över 200 länder samt ett mycket stort antal företag och andra organisationer kommer att delta. COP står för Conference Of the Parties, parternas konferens. Parterna syftar här på alla de länder som skrivit under FNs klimatkonvention.
COP29 hålls i Baku, Azerbajdzjan.
COP har också en viktig roll att spela för att till exempel underlätta utsläppsminskningar och klimatanpassning i utvecklingsländer genom att rika länder bidrar med pengar, så kallad klimatfinansiering.
Vad ska beslutas under COP29?
De två huvudfrågorna vid COP29 är finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer och hur länderna ska skärpa sina klimatåtaganden. I Baku ska världen komma överens om ett nytt globalt mål för finansiering av åtgärder för att minska utsläppen och för att hantera konsekvenserna av klimatförändringar i utvecklingsländer. Det nuvarande målet, som gäller fram till 2025, innebär att de rika länderna tillsammans ska bidra med minst 100 miljarder dollar per år i klimatfinansiering.
Vid mötet i Paris 2015 förband sig varje land att ta fram ett åtagande för hur mycket just de ska minska sina utsläpp. Ländernas åtaganden ska successivt skärpas och nästa skärpning ska genomföras senast 2025. COP29 är ett viktigt tillfälle att diskutera och besluta hur ambitionshöjningen ska genomföras.
Andra frågor som kommer att förhandlas under COP29 är bland annat:
- Utfasning av fossila bränslen. Vid COP28 beslutades äntligen att världen ska ställa om bort från fossila bränslen och att omställningen måste ta fart innevarande årtionde. Fortfarande saknas dock tidplan och en konkret handlingsplan för hur utfasningen av fossila bränslen ska genomföras.
- Anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador. Klimatförändringarna är ett faktum och de som drabbas hårdast har ofta haft minst del i att skapa problemet.
- Utsläppshandel och hur marknadsbaserade lösningar kan bidra till utsläppsminskningar.
- Naturens roll i att motverka klimatförändringar och minska sårbarheten mot desamma.
Foto: GettyImages
Vad vill WWF att COP29 ska resultera i?
Klimatfinansiering
Vid COP29 ska världens länder komma överens om ett nytt globalt mål för klimatfinansiering. Klimatfinansieringen ska möjliggöra utsläppsminskningar och hantering av konsekvenserna av klimatförändringar i utvecklingsländerna. WWF menar att målet som lägst bör uppgå till 1000 miljarder dollar per år och vill se kvantifierade delmål för vad som ska gå till utsläppsminskningar, klimatanpassning respektive ersättning för klimatskador. Klimatfinansieringen som målet avser behöver huvudsakligen bestå av offentliga medel i form av bidrag.
Global ambitionshöjning
COP29 måste bana vägen för skärpta klimatåtaganden, så att världen hamnar på en kurs som gör det möjligt att klara 1,5-gradersmålet. Den senaste granskningen som FN gjort av alla länders klimatlöften, så kallade NDCer (Nationally Determined Contributions), visar att världen är mycket långt från att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nuvarande klimatlöften skulle, även om de genomförs fullt ut och med maximal effekt, endast innebära några få procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2019. FN:s klimatpanel (IPCC) har visat att utsläppen måste minska med som minimum 43 procent till 2030 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. FN-rapporten visar vidare att världens utsläppsutrymme för att klara Parisavtalet kommer att vara helt förbrukat inom 5 till 10 år om utsläppen inte minskar snabbare än vad länderna lovat hittills. Dessvärre ökar de globala utsläppen fortfarande.
Nuvarande klimatlöften skulle innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade om de genomförs fullt ut. Kan vi inte leverera på nuvarande mål och planer riskerar vi över 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet. Redan om vi överstiger 1,5 grader väntar allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur.
Världens klimatarbete är långt ifrån att vara i linje med 1,5-gradersmålet men det är ännu inte för sent att vidta åtgärder som begränsar klimatförändringarna till hanterbara nivåer och avvärjer en global klimatdriven katastrof.
WWF kräver klimatlöften i linje med vetenskapen inför årets stora klimatkonferens. WWF vill att alla länder så snart som möjligt skärper sina målsättningar och genomför åtgärder i linje med 1,5-gradersmålet. COP29 måste stänga gapet mellan vad som krävs för att klara målet och vad länderna lovat till 2030, samt ge besked om formerna för hur detta ska gå till. Ett kollektivt utsläppsminskningsmål för 2035 behöver också antas och målet måste vara baserat på vetenskapen samt i linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet.
Utfasning av fossila bränslen
Världens ledare måste enas om en konkret handlingsplan för att fasa ut fossila bränslen som inkluderar slutdatum. Huvudorsaken till klimatkrisen är vårt beroende av olja, kol och fossilgas, och förbränningen av fossila bränslen står för nästan 90 % av alla koldioxidutsläpp. Vi behöver beslut på COP29 som förpliktar alla länder att fasa ut fossila bränslen i god tid före 2050. Utvecklade länder behöver uppnå fossilfrihet först och EU bör ta täten och fasa ut fossila bränslen till 2040. Beslut behöver fattas om att inga nya olje- eller gasfyndigheter får utvecklas och att fossilbränslesubventioner ska avskaffas.
Foto: Getty Images
Vad gör Sverige under COP29?
Det är EU som förhandlar för alla dess medlemsstater, men Sverige har en viktig roll i att påverka de interna förhandlingarna inom EU i rätt riktning. Sverige har dessutom historiskt haft bra kontakt med många länder i världen och kan genom dialog bidra till att föra klimatförhandlingarna framåt.
Ett lands möjlighet att påverka andra länder och dess trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del av vilka resultat och åtgärder som kan uppvisas i klimatarbetet på hemmaplan. En ambitiös nationell klimatpolitik är därför en förutsättning för att kunna påverka internationellt. De beslut som regeringen tagit de senaste åren och som innebär att Sveriges utsläpp ökar har kraftigt försvagat Sveriges röst i internationella klimatsammanhang.
Vad tycker WWF att EU ska göra?
Antagandet av klimatpaketet ”Fit-for-55” innebar ett stort steg framåt i EU:s klimatarbete då det innehöll flera betydelsefulla lagförslag. Mycket arbete kvarstår dock för att EU ska minska utsläppen i linje med Parisavtalets målsättning. De viktigaste besluten som behöver fattas handlar om klimatmål för EU till 2040 och utfasning av fossila bränslen. Vilka vägval EU gör de närmsta åren kommer att vara avgörande för klimatet.
Ett klimatneutralt EU senast 2040
- WWF kräver att EU ska uppnå klimatneutralitet (nettonollutsläpp) senast 2040. EU uppnår klimatneutralitet när utsläppen av växthusgaser inom unionen inte längre överstiger upptagen av koldioxid. EU behöver också anta ett klimatmål för 2035 som är i linje med att unionen ska uppnå klimatneutralitet senast 5 år senare.
EU:s klimatlag innebär i nuläget att EU ska nå klimatneutralitet först 2050, vilket inte är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål vid en rättvis global fördelning av kvarvarande utsläppsutrymme. Beslut om nytt klimatmål för 2040 ska tas av EU under 2025.
Slutdatum för användning av fossila bränslen inom EU
- WWF kräver att användningen av fossila bränslen inom EU upphör senast 2040. EU bör därför besluta att slutdatum för användning av kol är 2030, fossilgas 2035 och olja 2040. En utfasning av fossila bränslen är naturligtvis nödvändig för att EU ska kunna uppnå klimatneutralitet.
- WWF kräver också att alla subventioner av fossila bränslen inom EU skyndsamt fasas ut, samtidigt som sårbara grupper i samhället som på kort sikt drabbas av ökade kostnader till följd av klimatåtgärder kompenseras.
Redan med nu fattade EU-beslut kommer tilldelningen av utsläppsrätter till europeisk industri och energisektor, som omfattas av det ursprungliga utsläppshandelssystemet ”EU ETS 1”, att upphöra 2039. Tilldelningen inom det nyligen skapade ”EU ETS 2” som omfattar flertalet övriga sektorer upphör några få år därefter.
Från och med 2035 får dessutom enbart bilar som drivs med el (eller möjligen också elektrobränslen) säljas inom EU. Även om en utfasning av fossila bränslen således redan pågår, skulle ett beslut nu om slutdatum för användning av respektive kol, fossilgas och olja för samtliga sektorer inom EU skapa tydliga och förutsägbara spelregler för näringslivet och samhällets övriga aktörer. Det skulle öka takten i omställningen.
Rysslands invasion av Ukraina har också understrukit den sårbarhet som följer av att Europa fortsätter att vara beroende av fossila bränslen.
Vad händer om länderna inte kommer överens under COP29?
Om länderna inte kan enas om skärpta åtaganden och konkreta åtgärder för att leva upp till Parisavtalet går vi mot en på alla sätt fattigare värld där klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för människor att leva goda liv och där naturen utarmas.
WWF och många andra organisationer och människor över hela världen jobbar dock för att de nödvändiga besluten ska fattas av makthavarna. Hoppet inför framtiden lever fortfarande även om tiden börjar rinna ut.
Vad gör WWF under COP29?
WWFs experter bevakar och försöker påverka de pågående förhandlingarna så mycket som det bara går för att de ska gå i linje med vetenskapen, en klimaträttvis värld och vad som är bäst för vår planet.
WWF finns dessutom på plats i den så kallade Pandapaviljongen i den inre förhandlingszonen (blå zonen) på COP29, och arrangerar flera event på plats tillsammans med andra organisationer, städer och företag för att belysa lösningar på klimatfrågan.
Sidan är granskad av mig
David MjurekeSenior rådgivare Klimat & energi
Senior klimatexpert med erfarenheter av att arbeta med policyutveckling både nationellt och inom EU. Civilingenjör i miljö- och vattenteknik.
Mer om migDela gärna:
Senast ändrad 05/11/24
