Just nu är världen inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Tvärtom befinner vi oss på en ohållbar väg mot hela 3°C uppvärmning till 2100 vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Den 30 november 2023 inleds nästa stora FN-möte om klimatet – COP28. Kommer världens länder att hålla sina löften och agera för att stoppa den globala uppvärmningen?
Vad är COP28?
COP28 är det 28:e toppmötet om klimatet i FN. Det hålls i Dubai, Förenade Arabemiraten, mellan 30 november och 12 december 2023.
Över 200 länder samt ett mycket stort antal företag och andra organisationer kommer delta. COP står för Conference Of the Parties, parternas konferens. Parterna syftar här på alla de länder som skrivit under FNs klimatkonvention.
COP-mötena är en sorts årlig uppföljning på det klimatmöte som hölls i Paris 2015. Då skrev 191 länder på det så kallade Parisavtalet där man lovade att hejda klimatförändringarna och motverka dess konsekvenser. Det var i det avtalet som länderna avgav det omtalade löftet att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.
COP har också en viktig roll att spela för att till exempel underlätta utsläppsminskningar och klimatanpassning i utvecklingsländer genom att rika länder bidrar med pengar, så kallad klimatfinansiering.
Vad ska beslutas under COP28?
Den stora frågan är fortfarande hur länderna ska leva upp till löftena de avgav i Parisavtalet. Vid mötet i Paris 2015 förband sig varje land att ta fram ett åtagande för hur mycket just de ska minska sina utsläpp. Ländernas åtaganden ska successivt skärpas och vart femte år ska ländernas samlade ambitionsnivå stämmas av mot vad som krävs för att världen ska vara i linje med Parisavtalets mål (en så kallad global översyn). Den första globala översynen avslutas vid COP28.
Den senaste granskningen som FN gjort av alla länders klimatlöften, så kallade NDCer (Nationally Determined Contributions), visar att världen är långt från att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nuvarande klimatlöften skulle, även om de genomförs fullt ut och med maximal effekt, endast innebära 8 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2019. FN:s klimatpanel menar att utsläppen måste minska med minst 43 procent till 2030 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. FN-rapporten visar vidare att världens utsläppsutrymme för att klara Parisavtalet kommer att vara helt förbrukat inom 10 år om utsläppen inte minskar snabbare än vad länderna lovat hittills.
Fossila bränslen, finansiering och naturens roll
Vårt beroende av fossila bränslen och hur och när de ska fasas ut är en viktig fråga som naturligt följer på diskussionerna om utsläppsminskningar. Frågan har funnits med under flera tidigare COP-möten och det förväntas att COP28 levererar ett uttalande eller någon form av beslut kring utfasning.
Andra frågor som kommer att förhandlas under COP28 är bland annat:
- Anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador. Klimatförändringarna är ett faktum och de som drabbas hårdast har ofta haft minst del i att skapa problemet.
- Finansiering av utsläppsminskningar och åtgärder för klimatanpassning i utvecklingsländer.
- Naturens roll i att motverka klimatförändringar och minska sårbarheten mot desamma.
Vad vill WWF att COP28 ska resultera i?
Global ambitionshöjning
COP28 måste leverera en framgångsrik global översyn som banar vägen för skärpta klimatåtaganden, så att världen hamnar på en kurs som gör det möjligt att klara 1,5-gradersmålet.
Nuvarande klimatlöften skulle innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade om de genomförs fullt ut. Kan vi inte leverera på nuvarande mål och planer riskerar vi över 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet. Redan om vi överstiger 1,5 grader väntar allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur.
Den globala översynen är Parisavtalets mekanism för att förmå regeringar och andra aktörer att kollektivt ta itu med konsekvenserna av sina handlingar och sin passivitet. Världens klimatarbete är långt ifrån att vara i linje med 1,5-gradersmålet men det är ännu inte för sent att vidta åtgärder som begränsar klimatförändringarna till hanterbara nivåer och avvärjer en global klimatdriven katastrof.
WWF kräver klimatlöften i linje med vetenskapen inför årets stora klimatkonferens. WWF vill att alla länder så snart som möjligt skärper sina målsättningar och genomför åtgärder i linje med 1,5-gradersmålet.
På COP28 måste beslut fattas som stänger gapet mellan vad som krävs för att klara målet och vad länderna lovat till 2030, samt formerna för hur detta ska gå till. Ett kollektivt utsläppsminskningsmål för 2035 behöver också antas och målet måste vara baserat på vetenskapen samt i linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet.
Utfasning av fossila bränslen
Världens ledare måste enas om en plan för att fasa ut fossila bränslen. Huvudorsaken till klimatkrisen är vårt beroende av olja, kol och fossilgas, och förbränningen av fossila bränslen står för nästan 90 % av alla koldioxidutsläpp. Vi behöver beslut på COP28 som förpliktar alla länder att fasa ut fossila bränslen i god tid före 2050. Utvecklade länder behöver uppnå fossilfrihet först och EU bör ta täten och fasa ut fossila bränslen till 2040.
Klimatanpassning och finansiering av klimatåtgärder
COP28 är också ett viktigt tillfälle för framsteg i förhandlingarna kring klimatanpassning och finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer. WWF kräver att finansieringen av klimatanpassningsåtgärder fördubblas till 2025 och att ett ambitiöst ramverk för klimatanpassning antas.
Den totala finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer måste öka och varje år från och med nu överstiga de 100 miljarder dollar som länge utlovats. Ett nytt globalt mål för klimatfinansiering behöver också antas.
Fonden för klimatskador (Loss and Damage Fund) behöver tas i bruk och fyllas på med pengar. Alla privata och offentliga finansiella flöden bör anpassas så att de är förenliga med klimat- och naturmålen.
Naturbaserade lösningar och livsmedelssystemet
Avslutningsvis behöver naturens viktiga roll för att motverka klimatförändringar och minska sårbarheten mot dessa förändringar synliggöras. Naturbaserade lösningar, till exempel återställandet av ekosystem, och kopplingarna mellan natur och klimat behöver få en framskjuten position i förhandlingarna.
Naturen är vår allierade i kampen mot klimatförändringar. Världens hav, växter, djur och jordar har absorberat 54 % av människans koldioxidutsläpp de senaste tio åren. Detta har bromsat den globala uppvärmningen. Förutom att bromsa klimatförändringarna hjälper friska ekosystem till att skydda samhällen från förändringarnas effekter. Idag utsätts dock de naturliga systemen för större påfrestningar än vad de tål i form av klimatförändringar, föroreningar, överexploatering och omvandling av ekosystem.
Det globala livsmedelssystemet behöver omvandlas för att bidra till tryggad livsmedels- och näringsförsörjning, anpassning och motståndskraft mot klimatförändringar sa
Vad gör Sverige under COP28?
Det är EU som förhandlar för alla dess medlemsstater, men Sverige har en viktig roll i att påverka de interna förhandlingarna inom EU i rätt riktning. Sverige har dessutom historiskt haft bra kontakt med många länder i världen och kan genom dialog bidra till att föra klimatförhandlingarna framåt.
Ett lands möjlighet att påverka andra länder och dess trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del av vilka resultat och åtgärder som kan uppvisas i klimatarbetet på hemmaplan. En ambitiös nationell klimatpolitik är därför en förutsättning för att kunna påverka internationellt. De beslut som regeringen tagit det senaste året och som innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka har kraftigt försvagat Sveriges röst i internationella klimatsammanhang.
Vad tycker WWF att EU ska göra?
Antagandet av klimatpaketet ”Fit-for-55” innebar ett stort steg framåt i EU:s klimatarbete då det innehöll flera lagförslag. Mycket arbete kvarstår dock för att EU ska minska utsläppen i linje med Parisavtalets målsättning. Besluten som fattas av EU åren 2023 till 2025 kommer att vara avgörande, inte bara för att klimatutmaningen i sig är akut, utan även med tanke på följande frågor som EU har att ta ställning till de närmsta åren:
Ett klimatneutralt EU senast 2040
-
- WWF kräver att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2040. EU uppnår klimatneutralitet när utsläppen av växthusgaser inom unionen inte längre överstiger upptagen. EU behöver också anta ett klimatmål för 2035 som är i linje med att unionen ska uppnå klimatneutralitet senast 5 år senare.
EU:s klimatlag innebär i nuläget att EU ska nå nettonollutsläpp först 2050, vilket inte är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål vid en rättvis global fördelning av kvarvarande utsläppsutrymme. EU:s klimatlag reglerar också en process för att besluta om ett klimatmål för EU till 2040 och kommissionen ska presentera sitt förslag våren 2024. Beslut om nytt klimatmål väntas 2025.
Ett slutdatum för användning av fossila bränslen inom EU
-
- WWF kräver att användningen av fossila bränslen inom EU ska upphöra senast 2040. EU bör därför besluta att slutdatum för användning av kol är 2030, fossilgas 2035 och olja 2040. En utfasning av fossila bränslen är naturligtvis nödvändig för att EU ska kunna uppnå klimatneutralitet.
-
- WWF kräver också att alla subventioner av fossila bränslen inom EU skyndsamt fasas ut, samtidigt som sårbara grupper i samhället som på kort sikt drabbas av ökade kostnader till följd av klimatåtgärder kompenseras.
Redan med nu fattade EU-beslut kommer tilldelningen av utsläppsrätter till europeisk industri och energisektor, som omfattas av det ursprungliga utsläppshandelssystemet EU ETS, att upphöra 2039. Tilldelningen inom det nyligen skapade ”EU ETS 2” som omfattar flertalet övriga sektorer upphör några få år därefter.
Från och med 2035 får dessutom enbart bilar som drivs med el (eller möjligen också elektrobränslen) säljas inom EU. Även om en utfasning av fossila bränslen således redan pågår, skulle ett beslut nu om slutdatum för användning av respektive kol, fossilgas och olja för samtliga sektorer inom EU skapa tydliga och förutsägbara spelregler för näringslivet och samhällets övriga aktörer. Det skulle också öka takten i omställningen.
Rysslands invasion av Ukraina har också understrukit den sårbarhet som följer av fortsatt europeiskt beroende av fossila bränslen.
Vad händer om länderna inte kommer överens under COP28?
Om länderna inte kan enas om skärpta åtaganden och konkreta åtgärder för att leva upp till Parisavtalet går vi mot en på alla sätt fattigare värld där klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för människor att leva goda liv och naturen utarmas.
WWF och många, många andra organisationer och människor över hela världen jobbar dock för att de nödvändiga besluten ska fattas av makthavarna. Hoppet inför framtiden lever fortfarande även om tiden börjar bli knapp.
Vad gör WWF under COP28?
WWFs experter bevakar och försöker påverka de pågående förhandlingarna så mycket som det bara går för att de ska gå i linje med vetenskapen, en klimaträttvis värld och vad som är bäst för vår planet.
WWF finns dessutom på plats i den så kallade Pandapaviljongen i den inre förhandlingszonen (blå zonen) på COP28, och arrangerar flera event på plats tillsammans med andra organisationer, städer och företag för att belysa lösningar på klimatfrågan.
WWFs klimatexpert David Mjureke svarar på frågor om COP28:
Vilka frågor är hetast på COP28?
Viktigast är hur länderna ska leva upp till löftena de avgav i Parisavtalet. Skärpta åtaganden måste till så snart som möjligt för att vi ska ha någon som helst chans att nå 1,5-gradersmålet.
Ett led i det är frågan kring utfasningen av fossila bränslen. Det låter som ett skämt, men ordföranden för COP28, Ahmed Al Jaber, är också chef för Förenade Arabemiratens nationella oljebolag (som är ett av världens största!). Det paradoxala i att ett klimattoppmöte ska ledas av en oljebolagschef har dock satt stort fokus på frågan om utfasning av fossila bränslen och jag hoppas att det åtminstone kommer landa i något sorts beslut kring när och hur utfasningen ska ske.
Tror du att mötet kommer att ge något resultat?
I den bästa av världar skulle alla länder komma till COP28 med uppdaterade och mer ambitiösa löften och planer för hur de till 2030 ska minska sina utsläpp på hemmaplan samt bidra till utsläppsminskningar och klimatanpassning i sårbara länder. Utifrån hur det varit under tidigare möten gör man dock klokt i att inte hysa några förhoppningar om att det kommer att inträffa. Mer realistiskt är att COP28 resulterar i någon form av plan eller process för att åstadkomma ökade klimatambitioner i länderna.
I flera frågor står länderna väldigt långt ifrån varandra och har gjort så under lång tid. Händelseutvecklingen under senare tid med krig, konflikter och kriser för energi- och livsmedelsförsörjning har tagit fokus från klimatfrågan, Det har också bidragit till ytterligare polarisering och därmed gjort situationen ännu svårare än tidigare.
Vi får dock inte ge upp hoppet även om tiden håller på att rinna ut – vår framtid ligger i vågskålen! Jag tänker fortsätta tro på mänskligheten tills motsatsen är bevisad
Varför åker ingen från WWF Sverige till mötet?
Det är flera faktorer som spelat in för beslutet att inte åka till COP28, men en bidragande orsak är att vi förväntar oss att regeringen kommer att presentera sin klimatpolitiska handlingsplan inom kort. Då vill WWF finnas på hemmaplan för att kunna kommentera planen och kommunicera vår bild av vad den innebär.
Vi väger också in det faktum att en resa till Dubai innebär väsentliga koldioxidutsläpp och kostar mycket pengar. Självklart är det därutöver olyckligt att det kanske viktigaste klimatmötet sedan Paris 2015 ska ledas av en oljebolagschef och (för andra året i rad) hållas i en nation med bristande möjligheter för civilsamhället att agera fritt.
Det globala WWF-nätverket är däremot med för att påverka förhandlingarna, och vi står förstås i tät kontakt med dem.
WWF har gått samman med delar av näringslivet för att få regeringen att uppfylla klimatmålen. Hur viktig är näringslivets roll i klimatarbetet i Sverige?
Företagen är jätteviktiga för klimatarbetet av flera skäl. Företag orsakar stora utsläpp som de själva har ett ansvar att minska och eliminera, men företag sitter också på flera nycklar för att åstadkomma ett hållbart samhälle. Att företagen är delaktiga i klimatomställningen är avgörande för att den ska lyckas. Idag finns det glädjande nog ett flertal svenska företag som är en positiv kraft för klimatomställningen i Sverige och viktiga röster för att Sverige och regeringen ska öka sina klimatambitioner.
Vad kan de företag och organisationer som inte medverkar på plats i Dubai göra för att påverka/bidra från hemmaplan?
Hur klimatarbetet och utsläppen utvecklas i Sverige har stor betydelse för hur Sverige uppfattas internationellt. Sveriges möjlighet att påverka andra länder och vår trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del på vilka resultat och åtgärder som vi kan uppvisa i klimatarbetet på hemmaplan. De beslut som regeringen tagit det senaste året och som innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka har kraftigt försvagat Sveriges röst i internationella klimatsammanhang. Att driva på för en ambitiös nationell klimatpolitik är därför bland det viktigaste vi kan göra för att påverka klimatförhandlingarna i stort.
Dela gärna:
Senast ändrad 06/12/23
