Hur stora och snabba klimatförändringarna och dess konsekvenser blir är väldigt beroende av hur mycket vi minskar utsläppen i närtid, enligt FNs klimatpanel IPCC. Utsläppen leder till att vår planet blir varmare och forskningen visar att de flesta extrema klimatförändringar kommer att öka i takt med att temperaturen gör det.
Konsekvenserna av en global uppvärmning kommer leda allvarliga konsekvenser för oss människor och för allt levande på vår jord. Det vet vi och ser redan nu hur risken ökar för extremväder och andra effekter, som i sin tur påverkar oss på många betydande sätt. Till exempel påverkar det var vi kommer kunna bo och resa längre fram, hur vår tillgång till energi, vatten, mat och jordbruk säkerställs och prissätts.
Världens länder genom globala avtal har lovat att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, men de åtgärder som hittills satts in är långt ifrån tillräckliga. Krafttag här och nu för att hålla den globala uppvärmningen till nära 1,5 ºC skulle påtagligt minska de förluster och skador som beräknas komma med klimatförändringarna. Det är en enorm utmaning för oss alla, men varje tiondels grad spelar roll. Vi kan fortfarande bromsa uppvärmningen och minska dess påverkan på vår planet.
Det kräver djupa, snabba och uthålliga utsläppsminskningar av växthusgaser med 43 procent till 2030 och 60 procent till 2035 jämfört med 2019 års nivåer.
Så beskriver COP 28 avtalets sjätte paragraf slår fast att de undertecknande länderna ”åtar sig att påskynda åtgärderna under detta kritiska årtionde”.
About 80% of the global population most at risk from crop failures and hunger from climate change are in Sub-Saharan Africa, South Asia, and Southeast Asia, where farming families are disproportionally poor and vulnerable.
Så beskriver The World Bank hur livsmedelssäkerhet påverkas av klimatförändringar.
FNs klimatpanel IPCC visar i sina senaste klimatrapporter att riskerna för växter och djur kan vara hanterbara om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning. Går vi över denna nivå kommer många ekosystem att drabbas av betydande konsekvenser.
Konsekvenser som till exempel att 700 miljoner människor, ungefär 9% av världens befolkning, kommer utsättas för extrema värmeböljor minst en gång per 20 år vid en 1,5 ºC uppvärmd värld, medan mer än 2 miljarder människor (28,2% av världens befolkning) kommer drabbas i samma utsträckning vid 2 ºC uppvärmning.
Även om konsekvenserna är omfattande bara vid 1,5ºC uppvärmning är det stor skillnad jämfört med vid en ökning på 2 ºC. Om vi når 1,5 ºC uppvärmning i slutet av detta årtionde, kommer 70 procent av de tropiska korallreven vara i risk för utrotning, men vid 2 ºC uppvärmning kommer nästan alla korallrev vara helt utdöda.
Vid en global uppvärmning på 2 till 3 grader blir växthuseffekten kraftigt förstärkt, vilket får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar. FNs klimatpanel IPCC visar i sina senaste rapporter om 1,5-gradersmålet och klimatförändringar på land och i haven, att riskerna för växter och djur på global skala kan vara hanterbara om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning. Går vi över denna nivå kommer många ekosystemen att drabbas av betydande konsekvenser.
Vid en uppvärmning av 2 grader kommer kraftiga översvämningar att öka runt Europa i alla säsonger, förutom södra Europa, till följd av mer regnfall.
Om temperaturen ökar till 2 graders uppvärmning kommer nästan alla tropiska korallrev i världen kommer försvinna på grund av att för varma hav för miljön missgynnsam för korallerna.
Vid 2 graders uppvärmning kan havsisarna komma att smälta helt flera månader om året. När isarna och snötäcket smälter blottläggs mörkare ytor av hav och land. Mörka ytor absorberar mer värme än ljusa och temperaturen riskerar därmed att stiga ännu mer.
Det arktiska klimatet förändras tre gånger mer än resten av planeten. Vissa av förändringarna är redan oåterkalleliga och kommer att resultera i effekter i olika delar av världen som människor aldrig tidigare varit med om. Det kommer märkas i form av extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, torka, värmeböljor eller köldknäppar.
Om vi inte kan begränsa uppvärmningen till 1,5 graders målet så kommer den Arktiska isen försvinna helt inom decennier. Renskötseln i Sverige är kraftigt påverkad av klimatförändringarna med fler vinterregn som bildar isbark och skare som medför att renarna inte kommer åt lavar på marken och därmed svälter. Det gör att renarna inte kommer åt lavar på marken och därmed svälter. Mer än hälften av samebyarna har nu begärt katastrofhjälp för utfodring av renarna. Sommartid är renarna allt mer stressade av att temperaturen ökar eftersom de måste vandra högre upp på snöfläckarna för att kyla ned sig och undvika bitande insekter som också ökar i antal. Hela renskötseln är hotad på sikt och vi riskerar att för alltid förlora en hel kultur.
Klimatförändringarna kommer påverka jordbruket i hela världen, som är både utsatt och känsligt för extremväder som torka, värmeböljor och översvämningar. Det leder till att matsäkerheten kommer hotas, vilket betyder att fler människor runt om vi världen riskerar att utsättas för svält.
När temperaturen ökar kommer risken att öka för att skyddade naturområden förstörs och försvinner. Djur i känsliga områden som Amazonas och på Galapagosöarna kan riskera att utrotas redan vid slutet av århundradet.
Värmeböljor kommer att ha ökat fem gånger mer vid mitten av århundradet jämfört med nu.
Vid torka sänks vattennivåerna i floder, sjöar och grundvatten, och dessutom hämmas trädens och grödornas tillväxt. Torka kommer bli dubbelt så vanligt i Europa, speciellt i Medelhavsområdet, Västeuropa och norra Skandinavien. Det kommer även innebära fler och svårare skogsbränder, särskilt i Medelhavsområdet.
Torka och vattenbrist kommer att orsaka minskade skördar i hela världen. Globalt kommer mängden skördar att sjunka signifikant vid en ökning i uppvärmning på mellan 1 och 3 graders. Överstiger ökningen 3 grader påverkas alla typer av skördar negativt. Klimatförändringar orsakar även massförflyttning av marina organismer och fiskbestånd, vilket kommer göra det svårt att fiska i samma utsträckning som nu.
Ökad uppvärmning av hav och försurning kommer att påverka varandra, vilket i sin tur får negativa konsekvenser för marina arter och ekosystem.
Arter kan inte alltid hitta liknande livsmiljöer någon annanstans och många arter kan inte heller förflytta sig snabbt nog från sina nuvarande miljöer. Som en följd utrotas arter lokalt eller helt och massförflyttningar av bestånd sker i klimatförändringens spår.
Stigande havsvattennivåer ökar risken för översvämningar och erosion längs kusterna med stora konsekvenser för människor, infrastruktur, företag och natur som följd. När havsvattnet stiger tränger också mer av det in i dag- och grundvattnet. Därmed kan dricksvatten förorenas och skapa problem för människor och djur. Även jordbruket påverkas då bevattningen kan bli lidande.
Havshöjningen påverkar också den biologiska mångfalden vid kustmiljöer. Många våtmarker kommer att helt översvämmas och gå förlorade, vilket hotar unika fågel-och växtarter.
I dag drabbas redan små önationer i Indiska oceanen och bland annat Fijiöarna i Stilla havet av höjda havsnivåer. Öarna äts helt enkelt upp av havet och blir allt mindre med försämrade livsvillkor för människorna som bor där som följd. Några av öarna kan på sikt försvinna helt och invånarna kommer att behöva flytta.
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur samt områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är de mest sårbara för klimatförändringar. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under. På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna.
När klimatet förändras påverkas också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av klimatförändringarna. Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att bli att anpassa sig till förändringarna.
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under. På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna.
Flera WWF-rapporter har visat att den biologiska mångfalden är hotad på grund av klimatförändringarna:
För att bromsa uppvärmningen och nå 1,5 gradersmålet behöver vi halvera våra globala utsläpp varje årtionde. Det betyder att vi redan 2030 behöver minska utsläppen med 50 procent, och nå nettonoll (alltså att vi inte släpper ut mer än vad som tas upp av bland annat växter) senast 2050.
Huvudorsaken till klimatkrisen är vårt beroende av olja, kol och fossilgas och förbränningen av fossila bränslen står för nästan 90% av alla koldioxidutsläpp. Därför är det av yttersta vikt att världens ledare enas om en plan för att fasa ut dessa och att arbetet påbörjas så snart som möjligt.
Länder som Sverige, som är rikare än genomsnittet och tillhör vad som kallas ”världens höginkomstländer”, har historiskt sett släppt ut mest växthusgaser och fortsätter att göra det bland annat genom vår konsumtion vars produktion fortfarande har höga utsläpp. Dessa länder har det största ansvaret för att nå 1,5 gradersmålet.
Klimatpåverkan i Sverige är i snitt åtta ton koldioxidekvivalenter per person. Det betyder att Sveriges klimatpåverkan är mycket högre än det globala genomsnittet. För att klara 1,5 gradersmålet behöver de genomsnittliga globala utsläppen komma ner till högst ett ton per person år 2050. Läs mer om hur du kan minska din klimatpåverkan.
Parisavtalet bygger på frivilliga nationella åtaganden och planer, men även om de åtaganden som världens länder gjort skulle genomföras är vi ändå inte i närheten av att nå målet. Tvärtom befinner vi oss på en ohållbar väg mot hela 3 graders uppvärmning till år 2100, vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof.
Att stoppa den globala uppvärmningen och klara 1,5 gradersmålet är också en rättvise-och jämställdhetsfråga. De som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser lever idag i fattigdom i låg-och medelinkomstländer och bidrar själva, genom bland annat lägre konsumtion, väldigt lite till de globala utsläppen. Dessutom är de flesta som kommer drabbas av klimatförändringens effekter kvinnor och barn, som generellt sett är mer utsatta och fattigare grupper. De länder med störst risk att drabbats av klimatkatastrofer är de som inte har möjlighet att anpassa sina samhällen efter klimatförändringarna och detta kommer att driva miljontals människor på flykt. Rikare länder som Sverige, som har historiskt ansvar, har även mer resurser att stödja de mest utsatta länderna med mer pengar för att öka möjligheten för dessa samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna.
På följande webbplatser kan du läsa mer om klimatfrågan.
En studie i den vetenskapliga tidskriften Science visar att en av sex arter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringen. WWF släppte 2021 en global rapport som visar hur klimatförändringen påverkar ett dussin specifika arter och deras livsmiljöer.
WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar. Stöd gärna vårt arbete!
Senast ändrad 22/10/24
