Gå till huvudinnehållet
City

Hållbar bostad

Minska elförbrukningen

Det finns många sätt att börja minska klimatpåverkan från bostaden och minska vår belastning på planeten. Ta del av hur Sveriges totala elförbrukning ser ut och få tips som du kan göra själv i din bostad.

Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader

Bostäder och servicelokaler i Sverige använder lika mycket energi i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen som hela industrisektorn. Det går att kraftigt minska energianvändningen genom att förbruka effektivare och smartare – och till och med göra våra bostäder till energiproducenter.

Trots att vi blivit fler i Sverige har energianvändningen varit på en relativt jämn nivå sedan 1970. De senaste 20 åren har energianvändningen minskat något, men nu förväntas en rejäl uppgång som hänger ihop med samhällets elektrifiering och gröna omställning. (Energimyndigheten). Nu behöver vi effektivisera mera, vilket samtidigt gynnar den privata ekonomin.

FAKTA: Sveriges elförsörjning
Sveriges totala elproduktion 2022:
Totalt under 2022 var elproduktionen cirka 170 TWh. Elanvändningen inom Sverige var 124,2 TWh, det exporterades mer el än vad som importerades. Ökningen i export berodde på att elproduktionen ökade samtidigt som elanvändningen sjönk*.

*Källa: Energimyndigheten.

Sveriges energiförsörjning

2022
  • Vattenkraft 41%
  • Kärnkraft 29%
  • Vindkraft 19%
  • Värmekraft 10%
  • Solkraft 1%

Fakta om våra hushålls elförbrukning

Enligt Konsumenternas energimarknadsbyrå är normal elförbrukning av hushållsel för en liten lägenhet ofta mindre än 10 kWh/dygn. För en större lägenhet eller småhus kan hushållselen uppgå till mer än 20 kWh/dygn. Elvärmda småhus har vintertid ofta en förbrukning på cirka 100–150 kWh/dygn eller mer. Du får en god kontroll på förbrukningen om du regelbundet läser av mätaren, till exempel en gång i veckan eller varje dygn.

Om du vill ha hjälp med att se över din elförbrukning eller diskutera alternativa uppvärmningsformer så kan du kontakta den kommunala energi- och klimatrådgivaren i kommunen där du bor. Läs mer här.

Räkna ut apparaternas elförbrukning

Du kan själv räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i el. För att göra detta måste du först veta vilken effekt apparaten har. Effekten uttrycks i watt (W). 1000 watt = 1 kilowatt (kW). Används en apparat med effekten 1 kW under 1 timmes tid så är elförbrukningen 1 kilowattimme (1 kWh).

Om kylen eller frysen i ditt hushåll är gammal så är det ofta den som förbrukar mest el i ditt hushåll. Den kan till och med förbruka mer än dubbelt så mycket som en ny kyl/frys.

Skippa stand by – stäng av och spara el

Undersökningar visar att upp till 10 procent av hushållens totala elförbrukning går till apparater i stand by-läge. För några år sedan uppskattades denna stand by-förbrukning i Sverige till i genomsnitt 400 kWh/år och hushåll. Så spara onödig elförbrukning genom att släcka lampor när ljuset inte behövs. Dra ur mobilladdare när de inte används och stäng av apparater som teven och datorn.

Mer läsning

Enkla sätt att göra skillnad

Det finns många sätt att börja minska det ekologiska fotavtrycket från bostaden och minska vår belastning på planeten. Det går till exempel att se över elförbrukningen och vad vi spolar ner i våra avlopp. Inspireras av alla dessa sätt att hjälpas åt att spara energi och bromsa klimatförändringarna.

Börja producera egen förnybar el

Att sätta upp egna solceller eller småskalig vindkraft har blivit både enklare och mer lönsamt. Det kräver inte längre bygglov.

Du kan också köpa en tjänst som ser till att strömförbrukning motsvarande din mobil eller dator blir solproducerad under 15 år. Dessutom kan du bli andelsägare i sol- och vindkraftverk. Bor du exempelvis i Umeå kan du hyra solpaneler som sätts upp på din bostad och ger billigare elräkning.

Läs mer om att installera solceller på den oberoende vägledningssajten Solelportalen.

Isolera ditt gamla hus

Bor du i ett äldre hus? Då kan du kolla upp möjligheten att tilläggsisolera. Alla hus kan idag byggas eller renoveras till en standard där de genererar mer energi än de använder på ett år. Du kan läsa mer och inspireras vad gäller renovering av gamla hus hos Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Lämna in gamla mediciner till Apoteket

Våra reningsverk klarar inte alltid av att rena avloppsvattnet från läkemedel. Därför är det viktigt att aldrig spola ner överblivna läkemedel i toaletten eller avloppet. Med avloppsvattnet sprids nämligen läkemedelsresterna till våra sjöar, marker, grundvatten och dricksvatten.

Lämna gamla och oanvända läkemedel till närmaste apotek. Där tas de om hand på ett sätt som gör att de inte påverkar naturen. Bland annat bränns de i godkända förbränningsanläggningar, där rökgaserna renas och askan tas om hand.

Skippa sköljmedel

Klarar du dig utan sköljmedel? Annars är tipset att alltid välja miljömärkt. Sköljmedel och dess fack i tvättmaskinen lär vara en rest från gamla tider, när stor del av våra kläder bestod av syntetmaterial som nylon och akryl, där medlet gör så att kläderna blir mindre statiska. Nuförtiden består våra av kläder ofta av andra material med andra egenskaper.

Täta, möblera smart och spar på värmen

Drar det från fönster och dörrar? Tätningslister åldras och det kan vara värt att se över dem med jämna mellanrum. Genom effektiva tätningslister behåller du värmen inomhus.

Se till att dina möbler inte blockerar radiatorerna/elementen och hindrar värmen från att spridas i hemmet. Använd gärna tjocka gardiner att dra för på natten, så får du en ännu effektivare uppvärmning av ditt hem.

Engagera dig och ställ krav i miljöfrågor

Många kommuner har börjat med hållbar skötsel av grönytor, och låter blommande gräsmattor och områden stå orörda under de perioder då de gynnar pollinerande insekter. Hur gör din kommun? Engagera dig i miljöfrågor och ställ krav på kommunpolitiker att vidta lokala åtgärder för att energieffektivisera, stödja förnybar energi, minska klimatpåverkan eller bidra till en rik biologisk mångfald på andra sätt.

Skaffa papperskorg i badrummet – spola ner rätt saker i toaletten

Avloppsrening är en viktig funktion i samhället som förhindrar smittspridning och motverkar övergödning. Men för att systemen ska fungera rätt är det viktigt att bara spola ner toalettpapper och det som kommer ur kroppen. Allt annat orsakar problem. I Sverige spolar vi ner 7 000 ton skräp varje år. Fasta material som våtservetter, bomull och tamponger löses inte upp, inte ens efter flera veckor. Skräpet bildar långa trådar som tvinnar ihop sig och orsakar både stopp och stora skador på pumparna. När det blir stopp finns det risk för att orenat avloppsvatten släpps ut i naturen.

 

Spara på varmvattnet

Ett sätt att spara på varmvattnet är med hjälp av snålspolande kranmunstycken. Hur ofta och hur länge du duschar påverkar också energianvändningen. Och visste du att en full diskmaskin sparar energi jämfört med att diska för hand?

Tvätta när det behövs, i rätt temperatur och med full maskin

Kläder är en av de saker vi kanske tvättar onödigt ofta. Dels sliter det på kläderna, dels är det inte bra för miljön. Testa att vädra och fräscha upp dina plagg på andra sätt än genom en slentriantvätt.

Förr var rådet att underkläder, lakan och handdukar skulle tvättas vid 60 °C. Nu säger många tvättmedelstillverkare att tvätten även blir ren vid 30 °C eller 40 °C. En skonsammare tvättemperatur är snällt mot både kläderna och klimatet – du nästan halverar energianvändningen vid varje tvätt. Kör en tom maskin på 90 °C lite då och då, så håller sig maskinen fräsch.

PS. Se till att maskinen verkligen är fylld.

Vilken el och värme använder du?

Hur produceras din el? Var en medveten konsument och prata med ditt elbolag. Byt om de inte har det du vill köpa/stödja. Tips: Elpriskollen.se är en oberoende jämförelsesajt för el och elavtal. Där kan du jämföra elavtal och under ”filter” välja elavtal för olika typer av förnybar el och bra miljöval.

Ut: Fossil värme och el

In: Förnybar värme och el från vind, sol, vatten, miljömärkt fjärrvärme och geotermisk energi, som bergvärme.

Bor du på landet? Då kan du med fördel elda med ved eller pellets.

Liva upp balkong och trädgård

  • Gör om en del av gräsmattan till en artrik äng – till stor nytta för pollinerande insekter.
  • Bygg eller skaffa ett bihotell – många vilda biarter har svårt att hitta håligheter att bo i.
  • Plantera perenner som gillas av blombesökande insekter och låt maskrosorna blomma färdigt.
  • Sätt ut fågelholkar – gärna av olika storlek (holk och ingångshål) så att olika fågelarter kan använda dem.
  • Bygg en damm eller ett fågelbad.
  • Undvik att använda kemikalier i trädgården.

Fler tips för trädgård och balkong

Vägen till en hållbar livsstil

Vad tycker WWF om elproduktionen?

Vattenkraften är förnybar, men måste miljöanpassas för att leva upp till moderna miljökrav så att livet i våra vattendrag inte utarmas ytterligare. Befintliga vattenkraftverk kan uppdateras tekniskt för att ge större elproduktion, men WWF tycker inte att några nya vattenkraftverk bör byggas.

Kärnkraften kommer med både höga kostnader för nya verk och problem, såsom avfallshantering och risk för olyckor. Därför tycker inte WWF att några nya verk ska byggas när de nuvarande successivt avvecklas. Ny vindkraft är betydligt billigare att bygga än ny kärnkraft.

Förutom förbättrad vattenkraft föreslår WWF ytterligare satsningar på sol- och vindkraft, där investeringar kan ske snabbt, i kombination med utbredd småskalig energiproduktion och ett mer flexibelt elnät med goda lagringsmöjligheter.

Även bergvärme, solvärme, biopellets från hållbart skogsbruk och miljömärkt fjärrvärme är bra energialternativ för våra bostäder. Men bäst av alla är en minskad användning av energi.

Havssköldpadda sedd bakifrån (Caretta caretta), Zakynthos, Grekland  Foto Michel Gunther.jpg

Ditt stöd behövs

Ge en gåva för att stötta WWFs arbete

Dela gärna:

Senast ändrad 05/07/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se