Varje år dör 73 miljoner hajar för sina fenors skull – trots att många bestånd av hajar är hotade. Hajfenssoppa ses som en delikatess i många länder. I en ny SIFO-undersökning som utförts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF uppger 5 procent, motsvarande cirka 370 000 svenskar, att de någon gång har ätit hajfenssoppa i Sverige eller utomlands.
-Handeln med hajfenor omsätter miljardbelopp och är ofta del i organiserad brottslighet. Vår undersökning tyder på att även svenskar är del i att upprätthålla den marknaden. Vi vill därför starkt uppmana alla att aldrig äta hajfenssoppa, varken i Sverige eller utomlands, säger Inger Näslund, havs- och fiskeexpert på WWF.
Bild: Hammarhaj @naturepl.com/Jeff Rotman/WWF .jpg
På senare år har världen uppmärksammat problemen med den omfattande handeln av hajfenor. I oktober antogs ytterligare tre hajarter på FNs skyddslista för vilda djur och allt fler fraktbolag världen över antar ”no shark fin” policyer. Men problemen med hajfensfiske är omfattande - senast i augusti rapporterades ett tillslag på marknader i Asien och Nordamerika där 71 procent av hajfensproverna kom från arter som klassas som starkt hotade eller sårbara på den internationella rödlistan. Flera av arterna som återfanns var skyddade och är olagliga att säljas eller köpas på den internationella marknaden.
I Sverige är allt hajfiske förbjudet men det är lagligt att sälja hajfenssoppa. Det tycker WWF är en ologisk dubbelmoral. I SIFO-undersökningen uppger 3 procent att de har ätit hajfenssoppa i Sverige och 2 procent att de ätit soppan utomlands. Det motsvarar cirka 370 000 svenskar - fler än det antal svenskar som årligen reser till Thailand.
- Vi svenskar kanske tänker att det inte gör något om jag äter hajfenssoppa en enda gång. Men faktum är att det bidrar till att upprätthålla efterfrågan. Sverige som marknad för hajfenor är liten men vi kan göra skillnad. Vi uppmanar därför regeringen att driva på för en skarpare marknadslagstiftning inom EU för att få till bättre skydd av hajar, säger Inger Näslund.
Om undersökningen:
På frågan ”Har du någon gång ätit hajfenssoppa i Sverige eller utomlands?” uppger 5 procent, motsvarande cirka 370 000 av befolkningen mellan 18-79 år, att de har gjort det: 2 procent utomlands och 3 procent i Sverige. Undersökningen besvarades av totalt 1011 svenskar mellan 18-79 år i september 2017.
Om illegal handel med haj och hajfenssoppa: Cirka 100 miljoner hajar dödas varje år, varav 73 miljoner hajar enbart för sina fenors skull. Ofta skärs fenorna av från den levande hajen som sedan dumpas överbord för att gå en lång och plågsam död till mötes. Hajfensfiske sker runt om i världen och en stor del av hajfenorna kommer från Europa. Det största handelscentret för hajfenor finns i Hongkong. Idag är sju hajarter förbjudna att importera till EU, inklusive Sverige, utan tillstånd. Det är dock lagligt att sälja hajfenssoppa i Sverige om den är gjord på lagligt fiskade hajarter.
Vad kan konsumenter göra? Säg nej till all hajfenssoppa. Ser du hajfenssoppa på menyn, fråga om rätten innehåller hajfenor och berätta varför de inte bör ha denna rätt på menyn. Tipsa gärna Världsnaturfonden WWF. WWF jobbar med att stoppa överfiske, bifångst och illegal handel av hajarter för att få till ett långsiktigt hållbart fiske på goda bestånd.
Det här gör WWF för att stoppa soppan: WWF jobbar både på politisk nivå och med en rad bevarandeåtgärder. Några positiva resultat där WWF varit starkt bidragande är att Kinas regering har förbjudit hajfenssoppa på offentliga middagar, att fler hajarter fått ökat skydd mot handel (CITES) samt att den illegala internationella frakten av hajfenor minskat genom ett samarbete mellan WWF och TRAFFIC.
Om hajar: Hajar är broskfiskar och den äldsta artgruppen när det gäller fisk. De finns längst upp i näringskedjan och spelar därför en viktig roll i havens ekosystem. En minskning av haj påverkar alla övriga arter i haven. På grund av en massiv slakt i kombination med att hajar förökar sig långsamt hotas många hajarters överlevnad idag.
För mer information, kontakta:
Inger Näslund, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF på inger.naslund@wwf.se samt 070-105 30 57
WWF Press: press@wwf.se, 08-546 575 00
